Naturguide populär utbildning i Umeå
Naturguideprogrammet är en eftertraktad tvåårig utbildning både bland studenter och inom näringslivet. Utbildningen som drivs av Umeå universitet i Kiruna är ett resultat av den snabbt växande efterfrågan på kvalificerad arbetskraft inom turismnäringen.Upplevelseindustrin och turismnäringen är branscher som växer och ständigt förändras. Det finns ett stort behov av välutbildade guider med goda naturkunskaper som även är väl förtrogna med hur man driver företag som producerar upplevelser och friluftsaktiviteter med naturen som bas. De senaste åren har antalet sökande till utbildningen stadigt ökat.


Högskoleverket ska ranka landets högskolor
Regeringen vill införa rankning av Sveriges högskolor och universitet och Högskoleverket fick i somras uppdraget att ta fram olika förslag på rankningssystem. Ranking är vanligt i andra länder runtom i världen, men har än så länge inte introducerats i Sverige. Den 15 november ska Högskoleverket lägga fram förslaget på hur olika rankingsystem kan se ut till Regeringen.

Enligt högskoleminister Lars Leijonborg så är regeringen öppen för möjligheten att ranka enskilda utbildningar och inte bara lärosäten. Rankingen kan också visa på undervisningskvalitet, möjligheter till jobb och lön. Han menar att studenterna har rätt till bättre information om de olika utbildningarna och lärosätena än de har idag. Högskoleverket har även fått i uppdrag att lyfta fram för- och nackdelarna med rankningen i sin rapport.


CSN hårdsatsar på att driva in studielån
Personer bosatta i Finland, Norge och Danmark. Innan årets slut räknar myndigheten med att driva 900 kravärenden till domstol i de olika länderna. Det väntas ge miljontals kronor tillbaka till svenska staten. CSN agerar nu mot de många återbetalare i de nordiska länderna som inte sköter avbetalningarna på sina svenska studielån. En specialinsats görs mot 900 personer som redan fått årsbesked, påminnelser, kravbrev och inkassokrav. I vår utreds personernas betalningsförmåga. Därefter kontaktas de en sista gång via kravbrev. Händer inget då går CSN till domstol i de tre länderna. Det nya arbetssättet ger CSN betydligt bättre möjligheter att driva in utlandsskulder. CSN tänker även vidta åtgärder mot smitande återbetalare i USA och England, vilket är svårare eftersom det handlar om helt andra rättssystem.


Högskolan i Skövde satsar på unikt äldrevårdsprogram
Hösten 2009 startar det ettåriga magisterprogrammet ”Äldres hälsa och omvårdnad” vid Högskolan i Skövde. God tillgång till yrkeskompetent personal är en förutsättning för god kvalitet i vården och omsorgen om äldre. Det vill Högskolan i Skövde bidra till med den nya utbildningen. Avsikten med utbildningen är att på längre sikt bidra till utvecklingen av äldrevården genom att ge dem som redan arbetar inom äldreomsorgens olika verksamheter, möjlighet att höja sin kompetens till magisternivå. Programmet vänder sig inte bara till sjuksköterskor utan också till andra yrkesgrupper som arbetar med äldres vård och omsorg och är unikt i sitt slag.


Studenter utan skyddsnät
Studenter faller gång på gång igenom de sociala skyddsnäten eftersom hålen helt enkelt är för stora. Det visar ”Utbildning straffbart?”, en rapport om studenter och trygghetssystemen från Saco Studentråd, Stockholms universitets studentkår, Umeå studentkår och Uppsala studentkår. Enligt rapporten är dagens studenter är en brokig skara, där var femte student har barn, över hälften är 25 år eller äldre och ett ökande antal kommer från en icke-akademisk bakgrund. Saco efterlyser nu förbättrade trygghetssystem anpassade efter studenters situation. Rapporten visar hur studenterna de senaste 20 åren fått allt sämre ekonomi. Totalbeloppet har höjts marginellt, samtidigt som de flesta utgifter, främst bostadskostnaderna, har ökat.


Female Economist of the Year 2008: Lina Rörby
Lina Rörby har blivit utnämnd till Female Economist of the Year 2008. Stipendiet delas varje år ut till en kvinnlig student vid Handelshögskolan i Stockholm som besitter en stark kombination av akademiska, professionella och personliga meriter. Bland stipendiatens förmåner ingår ett skräddarsytt program på Pfizer i Stockholm och New York. Lina Rörby har förutom en examen i marknadsföring från Handelshögskolan även en fil kand. i pedagogik från Stockholms universitet. I hård konkurrens har hon redan lyckats få positioner inom marknadsföring på både Procter & Gamble i Sverige och Aquavit i New York. Parallellt med studier och arbete har Lina haft flertalet ideella engagemang, bland annat i Svenska Kyrkan i New York. Vid utbytesstudier på Duke University i North Carolina, USA fördjupade Lina sitt tidigare stora intresse för läkemedelsbranschen och ser nu fram emot att lära sig mer om den.


Krograggningens oskrivna regler kartlagda
Det finns raggningsknep som funkar på krogen. Som tjej är det faktiskt inte alls så svårt. Men är man kille är det desto mer komplicerat. Det har forskaren Hans Andersson vid Umeå universitet konstaterat i sin avhandling "Spelets regler - en studie av krograggandets oskrivna regler". Hans Andersson tillbringade 50 kvällar och nätter på olika krogar i Umeå för att få underlag till sin forskning om hur det går till att ragga. Han gjorde även ingående intervjuer med både kvinnor och män. Fram trädde bilden av att det är tjejerna som väljer. På krogen råder, som Hans Andersson uttrycker det, en omvänd maktbalans. Kvinnorna sitter i den strategiska sitsen. De granskar och bedömer, väljer eller avvisar. Raggning på krogen sker på kvinnornas villkor, medan män vill vara till lags för att inte bli avvisade av kvinnorna, som menar att de allra flesta fall där killar tar kontakt med tjejer på krogen misslyckas. I delat samförstånd utbyter män gärna erfarenheter, teorier och anekdoter, medan kvinnor sällan är lika frispråkiga om sitt raggande. Kvinnors strategier i relationen till män, bygger på en väntande och väljande inställning, där förmågan att välja man med omsorg och avvisa olämpliga män tolkas som ett mått på självkontroll och självrespekt.


Kvinnliga doktoranders vardag speglas i Doktorandspegeln
Högskoleverkets rapport Doktorandspegeln 2008, som syftar att få en bild hur landets doktorander upplever forskarutbildningens kvalitet, visar att situationen inte förbättrats för kvinnliga doktorander på fem år då en liknande undersökning genomfördes. Var tionde kvinnlig doktorand har blivit sexuellt trakasserad och var fjärde kvinnlig doktorand anser sig blivit negativt särbehandlade på grund av sitt kön. Uppsala studentkår är besvikna över att så lite har hänt de senaste fem åren och menar att man måste jobba aktivt med att möjliggöra för fler kvinnor att göra akademisk karriär. Andelen kvinnliga professorer är fortfarande relativt låg med tanke på att andelen kvinnliga studenter varit nästan 40 procent de senaste 60 åren. 40 procent av doktoranderna anser att de inte fått tillräcklig med handledning. Många upplever dessutom att handledaren inte visar tillräckligt intresse för deras studier eller ger konstruktiv kritik och känner sig alltför beroende av sin handledare. Drygt 30 procent av doktoranderna oroar sig för arbetslöshet efter examen, vilket är en ökning från förra undersökningen. Uppsala Universitet vill nu att man satsar på ökad kompetens- och karriärutveckling för doktorander.


Jones Lang LaSalle populärast bland fastighetsstudenter
Fastighetsbolaget Jones Lang LaSalle tar första platsen bland fastighetskonsulterna när blivande fastighetsekonomer i Sverige får rangordna framtida arbetsgivare, enligt fastighetsbranschens rekryteringsbarometer 2008. Tidningen Fastighetsnytt har för tredje året i rad undersökt vad studenter som läser fastighetsekonomi vid landets universitet och högskolor har för inställning till karriär och arbetsgivare. Jones Lang LaSalle rankades högst bland konsultföretagen avseende såväl attraktivitet som kännedom. Undersökningen har granskat de viktigaste faktorerna som är avgörande vid valet av arbetsgivare, samt hur väl studenter känner till olika aktörer i fastighetsbranschen. De avgörande faktorerna i valet av framtida arbetsgivare har framförallt varit frågor som berör den personliga utvecklingen och karriärmöjligheter. Studenterna som deltog i understökningen läser fastighetsekonomi vid Chalmers i Göteborg, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Malmö Högskola, Luleå Tekniska Högskola, Karlstads Universitet, och KTH i Stockholm.


Kvinnor är friskare på mansdominerade arbetsplatser
Kvinnor som arbetar i företag med övervägande andelen män är friskare än kvinnor som arbetar i företag med jämn könsfördelning. Även bland män finns en tendens till lägre sjukfrånvaro i mansdominerade företag. Män är mindre sjukskrivna än kvinnor. Detta gäller i nästan alla branscher och i alla län. I genomsnitt har kvinnor ungefär dubbelt så många sjukdagar som män. Företag som satsar på sina medarbetares hälsa har mycket att vinna. Det visar forskningsprojektet framtid och hälsa, som är ett samarbete mellan Uppsala Universitet, Karolinska Institutet och försäkringsbranschen. Forskningsprojektet visar också att det lönar sig att ha friska medarbetare och att sjukfrånvaron är lägre i företag som rekryterar sina chefer internt.


Akademiker får lättare jobb
Personer med en examen från högskolan kan räkna med att lättare bli etablerade på arbetsmarknaden. I stort sett alla får dessutom ett jobb som motsvarar deras utbildningsnivå. Avgångselever från gymnasieskolan har det dock tuffare att komma in på arbetsmarknaden.

Högskoleverket har undersökt etablering på arbetsmarknaden, efter att de avslutat sin utbildning läsåret 2001/02: personer med en doktorsexamen och examinerade från en högskoleutbildning på grundnivå. Resultaten visar etableringen på arbetsmarknaden år 2005, det vill säga tre år efter avslutad utbildning. Högskoleutbildade etableras snabbare på arbetsmarknaden. Av dem som examinerades 2001/02 hade ungefär 80 procent fått jobb inom tre år. Andelen är något högre bland doktorsexaminerade, 82 procent. De flesta har yrken som motsvarar utbildningsnivån. Av dem med en doktorsexamen eller högskoleutbildning har 95 procent yrken som motsvarar deras utbildningsnivå. Några exempel på högskoleutbildningar som har lägre andel adekvata yrken är examina inom kommunikation, information, historia, filosofi, teologi, samhällsvetenskap och språk samt konstnärliga utbildningar.


Civilekonomer får konkurrens från KY- utbildningar
På senare år har civilekonomerna fått konkurrens från studenter som gått en ekonomiinriktad KY utbildning. En ny grupp ekonomer slår sig in på arbetsmarknaden. KY-utbildningar är populära och utbildar bland annat redovisningsekonomer, lönekonsulter, affärsutvecklare, handelsekonomer, key account managers och marknadsförare.

Fredrik Hedberg på Manpower menar att KY-ekonomer ibland är att föredra, eftersom de har praktisk erfarenhet med sig från utbildningen. Han tillägger dock att en civilekonom krävs för mer djupgående analyser och högre befattningar. KY-myndigheten anser att KY-utbildade ekonomer snarare ska ses som ett komplement än en konkurrent till civilekonomer. Fackförbundet Civilekonomerna hoppas att KY-ekonomer gör det som civilekonomer inte gör på arbetsmarknaden och tillägger att båda grupperna behövs eftersom de ofta gör olika typer av arbetsuppgifter.


Bästa karriärtipsen från Framtidens Kvinnliga Ledare 2008
Viljan att påverka och förändra, bra chefer och att hitta rätt arbetsgivare. Det är framgångsreceptet enligt en undersökning bland 75 av Sveriges främsta kvinnliga chefer under 36 år, som nominerats i tävlingen ”Framtidens kvinnliga ledare”.

Karriärnätverket Shortcut och chefsorganisationen Ledarna har för andra gången nominerat och rankat 75 av Sveriges främsta unga kvinnliga chefer. Chefslistan består av den nya generationens ledare, kvinnor som åstadkommit stora resultat och förändringar inom sina respektive verksamheter. Viljan att påverka, förändra och förbättra och tänka nytt är återkommande beskrivningar bland svaren om drivkrafter. Hela 59 procent säger att viljan att påverka är den allra starkaste drivkraften i karriären. Övriga faktorer som sticker ut är gedigen utbildning och bra närmaste chefer. 75 procent av de nominerade säger att stödet från närmaste chefen är mycket viktigt. Över hälften poängterar vikten av att hitta rätt arbetsgivare och arbetsplatser. Stödet från närmaste chefen avgör ofta om man vågar ta nästa steg i karriären.


Göteborgsstudenter blev årets internationella juridikstudent och årets ekonom
Irja Sandin och Liv König har utsetts till Årets Ekonom respektive Årets Internationella Juridikstudent. Båda är studenter vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Priset Årets Internationella Juridikstudent består av finansiering till ett års utlandsstudier och delas ut av advokatbyrån Mannheimer Swartling. Vinnaren Lily König, som läser tredje året på juristutbildningen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, siktar på en mastersutbildning i internationell rätt i Frankrike. Lily König är engagerad i juriststudenternas jourverksamhet för våldsutsatta kvinnor och dessutom aktiv i Elsa, European Law Student Association. Årets Ekonom får ett skräddarsytt karriärpaket. I år går det till Irja Sandin som läser sista terminen på Civilekonomprogrammet, spansk inriktning, på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Priset delas ut av revisionsfirman Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Alla som studerar ekonomi på heltid vid svenska universitet och högskolor är möjliga kandidater och priset belönar nytänkande och entreprenörsanda.

Förutom att ha klarat sina studier med framgång ska pristagaren också ha gjort "en insats utöver det vanliga". Irja Sandin har engagerat sig i olika projekt med fokus på hållbarhetsfrågor; hennes c-uppsats förra terminen handlade om konsumenters syn på rättvisemärkta produkter, d-uppsatsen kommer att handla om producenter av varor till Rättvis Handel (ett stipendium betalar en studieresa till Sri Lanka), hon är aktiv i en styrgrupp för etiskt ansvarstagande vid Göteborgs universitet liksom inom Rättvis Handelrörelsen.


Studentekonomi i ett 20- års perspektiv
Sedan 1989 har överskottet för en ensamstående student efter nödvändig konsumtion minskat med 24 procent eller med 300 kronor i fast penningvärde per studiemånad. Utvecklingen för den som valt att arbeta har däremot varit den motsatta. Det visar en färsk analys från Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Ett ungt enpersonshushåll med arbete men utan högre utbildning har under dessa 20 år istället fått en real förbättring med drygt 100 procent eller med 4 100 kronor per månad.

- Gapet mellan arbete och studier har ekonomiskt blivit allt större och kan bidra till att många tvekar att studera vidare. Valet förenklas inte av att man dessutom kan tvingas arbeta parallellt med studierna för att klara sig ekonomiskt, säger Erika Pahne ekonom på Institutet för Privatekonomi.

Högre bostadskostnad är en förklaring till varför studenten idag har mindre kvar efter nödvändig konsumtion än för 20 år sedan. I fast penningvärde tar hyran idag 31 procent av studentens disponibla inkomst i anspråk, jämfört med 18 procent 1989.

Sedan 1989 har studiemedlet stigit i takt med inflationen, med undantag för besparingsåren på 90-talet och en uppjustering 2006. Tar man däremot hänsyn till studentens utgifter under samma period har dessa höjts med mer än konsumentprisindex. För att studiemedlet ska vara på samma nivå som 1989 års studiemedel bör det för fyra veckor vara 130 kronor högre. För att kompensera för studenternas utgiftshöjningar utöver inflation skulle ytterligare 170 kronor behövas, dvs totalt 300 kronor mer. En ensamstående student med fullt studiemedel och bostadsbidrag har under en studiemånad idag drygt 200 kronor kvar att spendera efter nödvändig konsumtion. Är man inte berättigad till bostadsbidrag går ekonomin på minus och någon form av extrainkomst krävs för att få ekonomin att gå ihop.


Handelshögskolans läxläsning blev årets studentprojekt 2008
Samarbetet mellan Handelshögskolans studentkår och Hässelbygårdsskolan har valts till Årets Studentprojekt. Projektet Pimp My Grades bygger på att erfarna studenter hjälper högstadieelever med läxläsning för att öka deras studiemotivation. Pimp My Grades startade hösten 2007. En gång i veckan åker ett antal studenter från Handelshögskolan till eleverna i sjunde- och åttondeklass för att ge dem stöd och råd i läxläsningen. Målet är att hjälpa eleverna att hitta studiemotivation och nå de betyg som krävs för att fortsätta studera på gymnasiet. Projektet involverar totalt ett trettiotal studenter och sextiotal elever. Pimp My Grades valdes till årets studentprojekt inom Deloitte Student Excellence Award 2008. Priset delas ut av Deloitte i samarbete med Universum Communications med syftet att belöna och uppmuntra drivna studenter som genom teamarbete lyckats förverkliga en vision.

- Vi är jätteglada och stolta över priset, som för oss blir en bekräftelse att vi gör något nyttigt för andra. Vi har lyckats att skapa en förändrad attityd till lärande hos eleverna, och även ett ökat samhällsengagemang hos många studenter, säger Estelle Joubert Westling, projektledare för Pimp My Grades tillsammans med Gustav Uddhammar.


Nya kulturvetarutbildningar på Uppsala Universitet
I höst startar Uppsala universitet tre nya utbildningar inriktade mot samhällets behov av både teoretiskt och praktiskt kunniga kulturvetare. Förhoppningen är att de ska bli eftertraktade, både av studenterna och av arbetsmarknaden. Dessutom vill universitetet inrätta en helt ny socionomutbildning.

Idag gav konsistoriet klartecken till start av tre nya utbildningar inom historisk-filosofiska fakulteten. Dessa behövs enligt fakulteten för att ge studenterna bättre möjlighet att hävda sig på arbetsmarknaden, men också för att främja rekryteringen av nya studenter. Erfarenheter från andra lärosäten visar att studenterna föredrar program framför att själva välja utbildning utifrån ett utbud på ett stort antal A-kurser från lika många huvudområden.

- I ett läge där antalet studenter minskar måste vi satsa på sådant som kan vara särskilt attraktivt, säger Lars Magnusson, vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap.

De tre programmen som inrättas är ett kandidatprogram i retorisk och litterär kommunikation, ett i kulturentreprenörskap och ett i kultur- och samhällsanalys. Alla tre byggs upp kring ett huvudämne, biämnen samt 1-2 terminer med s k verktygskurser och praktik. Studenterna kommer också att ges tillfälle att studera en termin utomlands inom ramen för de avtal som universitetet har med lärosäten i världen.

Uppsala universitet vill även starta socionomutbildning med yrkesexamen från hösten 2008. Den kommer att inrättas under förutsättning att ansökan om examensrätt bifalls av Högskoleverket. Idag ger universitetet två utbildningar som ger yrkesexamen i social omsorg, men denna examen har upphört. Det planerade socionomprogrammet får profilområden; socialt arbete med äldre och funktionshindrade respektive socialt arbete med barn och ungdom.


Vindkraftteknikerutbildning startar i Varberg
mycket hård konkurrens har Campus Varberg beviljats en helt ny unik KY-utbildning. Till hösten 2008 startar utbildningen Energitekniker med inriktning vindkraft. Utbildningen som är framtagen i samarbete med Folkuniversitet och näringslivet bygger på en mycket stor efterfrågan från företag i branschen.

Av 540 ansökningar om nya eller fortsatta ky-utbildningar beviljades endast 97.

- Intresset för KY som utbildningsform är just nu mycket stort. Många branscher har svårt att hitta kompetenta medarbetare. Genom att rekrytera KY-studenter får företagen tillgång till specifik kompetens som gör att de kan satsa och bidra till tillväxt, säger Sonja Eriksson som är generaldirektör vid KY-myndigheten.

Utvecklingen för kvalificerad yrkesutbildning har varit mycket positiv och omfattar drygt 18 000 årsstudieplatser. Den senaste uppföljningen som nyligen gjorts av Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att nio av tio KY-studenter får jobb eller startar eget efter examen. Av dessa arbetar 82 procent helt eller delvis inom det område som utbildningen leder till. Närmare 80 procent av dem som fått jobb fick det inom en månad efter examen.

Som KY-studerande på Campus Varberg får man tillgång till ett komplett utbildningskoncept med studentliv, bibliotek och massor av kringarrangemang, säger Ulric Björck, chef för Campus Varberg.


Beteendevetenskapligt program på distans
Mittuniversitetet ger i höst två utbildningsprogram på distans för första gången. Dels den efterfrågade inriktningen mot fritidspedagogik på lärarutbildningen och dels det beteendevetenskapliga programmet.

Nu finns möjligheten att läsa dessa två utbildningsprogram på distans, vilket har efterfrågats av våra studenter.

Inriktningen mot fritidspedagogik är helt ny och ges som våra andra inriktningar av Lärarutbildningen på distans. Det känns positivt att kunna erbjuda en utbildning i fritidspedagogik, då behovet av utbildade fritidspedagoger har uppmärksammats under de senaste åren.

Den här inriktningen är i första hand för dem som vill arbeta i fritidshem eller inom fritidsverksamhet. Utbildningen ger en lärarexamen med fördjupade teoretiska kunskaper i fritidspedagogik, där upplevelsebaserat lärande och utemiljöer är viktiga inslag. Den behandlar också olika spännande fritidsverksamheter för barn och ungdomar.

Eftersom nytillskottet av fritidspedagoger beräknas vara omkring 200 per år, kommer det att vara en stor brist på fritidspedagoger om inte studenterna på lärarutbildningen i betydligt större utsträckning än i dag väljer att inrikta sig mot fritidshem. Detta enligt en rapport från Högskoleverket.

Mittuniversitetet har under flera år erbjudit det beteendevetenskapliga programmet som en campusförlagd utbildning, men från och med i höst kan programmet äntligen läsa det på distans. Programmet ger studenten en bred utbildning med en kandidatexamen i pedagogik och finns med två inriktningar - Inriktning mot humanvetenskap samt inriktning mot datavetenskap. Inriktning mot datavetenskap innehåller både tekniska kurser och kurser inom till exempel verksamhetsutveckling, IT-rätt och datasäkerhet. Inriktning mot humanvetenskap ger grundläggande kunskaper i arbete med förändringsprocesser inom privat och offentlig sektor.


Nytt program vid Umeå universitet ger klimatkoll
Hur och varför förändras klimatet och på vilket sätt påverkar det människor, djur och natur? De här frågorna uppmärksammas i det treåriga programmet Biologi och geovetenskap som Umeå universitet startar i höst.

En ökad kompetens inom klimatområdet blir allt viktigare i dagens samhälle och kunskapen behövs i allt fler sektorer. Biologer och geovetare kan till exempel arbeta som experter när det gäller naturresurser och miljö. Det kan handla om att undersöka arter som försvinner från vår jord eller hur klimatet förändras med katastrofala följder eller att sanera förorenad mark.

– Den kunskap som studenterna får på programmet ger dem möjlighet att göra skillnad. Eftersom klimatförändringar är globala finns det också en intressant arbetsmarknad utomlands, säger Tom Korsman, utbildningsansvarig på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Under hela utbildningen får studenterna professionell karriärrådgivning för att öka möjligheterna till jobb efter examen.

Programmet kombinerar undervisning i baskunskaper inom biologi och geovetenskap med klimatrelaterade frågeställningar inom dessa områden.

– Vi tycker att vi har hittat receptet för ett nytt program för en ny tid, säger Tom Korsman. Vi har i vår utformning av det nya programmet anpassat utbildningen till arbetsmarknadens krav samtidigt som vi behåller en tydlig orientering mot naturvetenskapliga grundfrågor.

Utbildningen har även en tydlig koppling till Umeå universitets starka forskningsområde ”Ekosystem i förändring”.


Agera själv för bättre möten
Brist på tillit är det absolut största hindret för effektiva jobbbmöten. Det menar Monica Bjerlöv, forskare på Arbetslivsinstitutet, som kommit med en avhandling om arbetsmöten.

- Vi måste tro på andras kunskap. Ett stort fel på mötet är att vi fastnar i en diskussion om vems verklighetsuppfattning som är mest sann, vi försöker övertyga varandra om att vårt sätt att göra saker på är bäst. Istället ska vi fråga den som har annan åsikt; varför tror du det? Det visar att man respekterar varandras ståndpunkter och vill höra mer. Det ger också möjlighet att ta del av varandras erfarenheter, säger Monica Bjerlöv.

Hon tipsar också om att inte sätta etiketter på mötesdeltagarna, att i förväg bestämma hur långt mötet ska vara, slå fast vad som ska tas upp och att alla medverkande ska känna sig delaktiga och inte bara sitta av tiden.


Hästtjejer blir bra chefer
Stalltjejer uppfattar sig själva som driftiga och ansvarsfulla ledare. Det visar en avhandling gjord av Lena Forsberg på Luleå tekniska universitet. Vistelsen i stallet och att få hästarna att samspela gör att stalltjejer utvecklar en tydlighet och bestämdhet. En mängd utmaningar gör dem handlingskraftiga och självständiga och i stallet är handling och kompetens viktigare än yta, vilket bidrar till att utveckla stalltjejernas ledaregenskaper. Undersökningen visar också att stalltjejer ofta står emot traditionella förväntningar på hur tjejer ska vara och betraktar sig själva som ledare.


63 procent av alla anställda maskar på jobbet
Att maska på jobbet är vanligare än man kanske kan tro, åtminstone om man får tro en amerikansk managementstudie, där 2000 personer inom olika yrken tillfrågats. Undersökningen visar att nordamerikaner i snitt ägnar 1,7 timmar av sin dagliga arbetstid till andra aktiviteter än att arbeta. De populäraste maskningsaktiviteterna är slösurfande, privatprat med kollegor och att utföra privata ärenden. De tillfrågade fick också ange varför de väljer att maska och där hamnar för lite att göra, ett behov av att ta pauser, låg lön och tråkiga arbetsuppgifter i topp.


Högskolorna bättre på samverkan med näringslivet
De senaste åren har högskolorna blivit allt bättre på samverkan. Mittuniversitet, Högskolan i Kalmar och Umeå universitet är några av högskolorna som har utvecklats mest de senaste åren, enligt en rapport från Högskoleverket. Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen samverka med samhället, något som man ägnar sig åt alltmer. Idag får dock högskolorna inga särskilda resurser för sitt samverkansarbete vilket Högskoleverket menar försvårar högskolornas långsiktiga arbete. Enligt rapporten bör högskolorna själv få styra över och utveckla sitt samverkansarbete. Rapporten visar vilka lärosäten som har utvecklats starkast sedan 2004. När det gäller samverkan med målet demokratiutveckling utmärker sig Mittuniversitetet, Högskolan i Kalmar, Umeå universitet och Högskolan på Gotland.

För samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt har den bästa utvecklingen skett vid Mittuniversitetet, Högskolan i Kalmar, Malmö högskola och Högskolan i Halmstad.


Rekordintresse för ekonomprogram med arbetslivsanknytning
Intresset för ekonomprogrammet med co-op inriktning på Högskolan Väst är större än någonsin. Co-op står för Cooperative Education och innebär att studierna kontinuerligt varvas med arbetsperioder. I år har drygt 60 studenter anmält sitt intresse, en ökning med trettio procent jämfört med förra året. Trots att utbildningstiden med co-op är ett år längre än den traditionella ekonomutbildningen är intresset stort. För en student innebär det en långsiktig kontakt med en arbetsgivare redan under utbildningstiden. Studenten får möjlighet att växa med uppgiften och kan tillämpa de teoretiska kunskaperna kontinuerligt på en arbetsplats. För en arbetsgivare innebär det en resursförstärkning och ett sätt att lära känna personer inför en eventuellt kommande rekrytering. De studenter som påbörjade utbildningen i höstas gör sin första arbetsintegrerade del under våren. Exempel på företag som deltar/deltagit är storindustri som Volvo Aero och Saab men också Skatteverket, SEB, Swedbank, Handelsbanken, LRF Konsult och Eidar.


97 nya KY-utbildningar beviljade i år
Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har beviljat 97 nya kvalificerade yrkesutbildningar (KY) som startar löpande under 2008. Knappt 100 nya utbildningar har beviljats. De nya utbildningarna omfattar drygt 2 500 studieplatser och totalt finns nu omkring 800 KY-utbildningar runt om i landet. KY-myndigheten har i årets ansökningsomgång, som avslutades den 5 september, fått in närmare 540 ansökningar om att få starta utbildning, vilket är en ökning med drygt 40 % jämfört med tidigare år. De viktigaste kriterierna för att få starta en KY-utbildning är att det finns tydligt behov och en efterfrågan för den kompetens som utbildningen leder till samt att det finns representanter för arbetslivet som medverkar och engagerar sig i utbildningen. Merparten av de beviljade ansökningarna finns inom områdena teknik/tillverkning, ekonomi/administration/försäljning, hälso- och sjukvård/socialt arbete och samhällsbyggnad/byggteknik. Trots det begränsade utrymmet har det tillkommit några utbildningar inriktade mot nya yrkesroller som inte funnits inom KY tidigare, till exempel begravningsentreprenör, flygtekniker, vindkrafttekniker och tågreparatör.


Tre nya utbildningar på DI hösten 2008
Nu öppnar Dramatiska Institutet dörrarna för en ny generation Dokumentärfilmare, Radiomakare och Tv-producenter. Till hösten 2008 startar tre nya utbildningar på Dramatiska institutet, bland annat en treårig grundutbildning inom dokumentärfilm. Den tidigare utbildningen Regi Dokumentärfilm lades ner 2001, nu startar vi en ny och bredare utbildning för blivande dokumentärfilmare, där studenterna förutom regifunktionen även får vässa sina kunskaper i foto, ljud och redigering. Den tvåriga Radioproduktionsutbildningen blir nu treårig och den tvååriga utbildningen till tv-producent blir treårig. Den längre utbildningen ger mer utrymme för både ett fördjupande i producentskap men även gedignare tekniska kunskaper, med bland annat fler studioövningar.


Klartecken för nytt psykologprogram vid Mittuniversitetet
Mittuniversitetet ger psykologprogrammet från och med hösten 2008. Inledningsvis skall ca 30 studenter antas till den nya utbildningen. Psykologiprogrammet är år efter år en av de allra mest eftersökta utbildningarna i landet och prognosen för den framtida arbetsmarknaden är mycket god. Idag behövs psykologers kompetens inom alltfler områden för att möta de stora välfärds- och folkhälsoproblem vi står inför. Den nya utbildningen vid Mittuniversitetet kommer därför att ge möjlighet till profilering mot arbetsfält även utanför de traditionella områdena vård, skola och omsorg. Psykologprogrammet vid Mittuniversitetet blir en bred yrkesförberedande utbildning med speciell betoning inom tre temaområden: vetenskaplighet, professionella färdigheter samt arbetsliv och hälsa. Målet är att ge blivande psykologer en stabil grund beträffande vetenskaplig metodik och evidensbaserade arbetsmetoder. Utbildningen skall även ge träning i konkreta yrkesfärdigheter redan tidigt under utbildningen samt kontinuerligt återknyta till problemställningar inom arbetslivsområdet och hälsopsykologi.


KTH, Linköping, Malmö och Umeå har framstående utbildningsmiljöer
Utbildningar vid KTH, Linköpings universitet, Malmö högskola och Umeå universitet får Högskoleverkets utmärkelse för framstående utbildningsmiljöer. Utmärkelsen ges till utbildningsmiljöer som är särskilt framstående och som kan uppvisa mycket hög kvalitet på utbildningen. Sammanlagt 26 ansökningar kom in till Högskoleverkets utmärkelse för framstående utbildningsmiljöer som från och med i år ska delas ut årligen. En grupp internationella bedömare från lärosäten och organisationer i Finland, Portugal, Storbritannien och Tyskland granskade först alla inkomna ansökningar och gjorde sedan platsbesök vid de nio miljöer som gick vidare till en andra omgång. Utifrån bedömargruppens utlåtande har Högskoleverket beslutat att ge utmärkelsen Framstående utbildningsmiljö 2007 till farkostteknikprogrammet vid KTH, läkarutbildningen och studierektorsområdet reglerteknik vid Linköpings universitet, tandläkarutbildningen vid Malmö högskola och institutionen för historiska studier vid Umeå universitet. Utbildningarna som för utmärkelsen uppmärksammas bland annat för att ha starka lärandemiljöer med hög kvalitet – en följd av att de arbetar systematiskt med kvalitetssäkring. Studentinflytandet tar sig konkreta uttryck och lärarna arbetar medvetet med att stödja nya kollegor i deras undervisning. Enligt Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket, är syftet med att utse framstående utbildningsmiljöer att stimulera till kvalitetsutveckling och inspirera andra.


Hälften av studenterna avstår från inköp av kurslitteratur
Nästan hälften av alla studenter avstod från inköp av kurslitteratur på grund av brist på pengar. Studenter under 30 år avstod i större utsträckning än äldre studenter. Hälften av alla studenter avstod från att resa till släktingar eller vänner som bor på en annan ort, en av tre avstod från tandläkarbesök och en av fyra avstod från månadskort i kollektivtrafiken på grund av brist på pengar. Sju av tio studerande kände sig stressade flera dagar i veckan. Tre av tio hade svårt att sova eller hoppade över lunchen minst en gång i veckan. Av alla studerande hade en av fyra huvudvärk eller ont i magen en eller flera gånger i veckan. Generellt kan man säga att kvinnor hade mer besvär än män. Knappt 40 procent av alla studenter bedömde att de hade svårt att kombinera studierna med privatlivet. Kvinnor i något större utsträckning än män. Lättast att kombinera studierna med privatlivet hade yngre studenter, 19-24 år. Det fanns stora skillnader beroende på familjesituation. Två tredjedelar av studenterna som bodde ensamma med barn och hälften av studenterna som hade partner och barn hade svårt att kombinera studierna med privatlivet. Sex av tio studerande arbetade i större eller mindre utsträckning vid sidan av studierna under våren. Andelen kvinnor som arbetade var något högre än andelen män. En knapp fjärdedel arbetade 20 timmar eller mer per vecka. Av dem som planerade att ta mindre än 20 poäng arbetade 85 procent vid sidan av studierna.


Få forskarutbildade i näringslivet
De flesta forskarutbildade, 70 procent, är anställda inom den offentliga sektorn. Inom den privata sektorn arbetar färre än en tredjedel. Universitet och högskolor är de största arbetsgivarna. Det visar Högskoleverkets nya rapport om forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden. För några år sedan satsade regeringen på en utbyggnad av forskarutbildningen för att bland annat få fler att arbeta inom näringslivet. Men det finns en stark tradition bland forskarutbildade att arbeta på högskolor eller universitet och uppföljningen av dem som examinerades 2000 och 2002 visar att cirka var tredje arbetar som högskolelärare. Många arbetar också inom övrig offentlig sektor, till exempel på myndigheter. Personer med en doktorsexamen etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Högskoleverket har i en tidigare rapport visat att ju högre utbildning desto starkare ställning på arbetsmarknaden.

Humanister och naturvetare har dock svårast att få jobb medan forskarutbildade inom till exempel medicin, samhällskunskap och teknikvetenskap etablerar sig snabbare. Av dem som examinerades 2000 var 87 procent av männen och 82 procent av kvinnorna etablerade fem år efter examen. Av dem som examinerades två år senare, 2002, är andelen etablerade kvinnor och män i stort sett lika; 80 procent av kvinnorna och 79 procent av männen är etablerade på arbetsmarknaden.


Expertis ger status på kontoret
Bilar, dyra kläder eller umgänge med chefen ger ingen status bland kollegerna på kontoret. Däremot ger kunskap, social kompetens och nätverk det, enligt undersökningen Kontorsbarometern från fastighetsbolaget Vasakronan. 55 procent av de 900 kontorsarbetare som tillfrågades tycker att det som ger mest status på kontoret är att vara expert eller kunnig på ett område. 35 procent uppger att status är att vara hjälpsam och dela med sig av sin tid och kunskap och 31 procent tycker att ett stort nätverk ger status. Bland bottennoteringarna finns tjänstebil eller att äga en dyr bil privat. Det imponerar bara på 2 respektive 3 procent. Att se bra ut eller umgås privat med ledningen smäller inte heller särskilt högt. Att vara hälsosam ger högre status bland 23 procent av kvinnorna jämfört med män 14 procent av männen. Att ha den senaste tekniken kammar däremot hem fler statuspoäng bland män än kvinnor. 33 procent av männen tycker att den senaste tekniken ger högre status medan motsvarande siffra bland kvinnor är 29 procent.


Konsten att göra chefen galen
Chefsorganisationen Ledarna har listat chefernas tio värsta medarbetartyper, medarbetare som cheferna ofta irriterar sig på och inte direkt motsvarar bilden av en drömmedarbetare. Medarbetare som är bakåtsträvare och är emot allt förändring är svåra att hantera för de allra flesta chefer. Men den kanske allra tuffaste nöten att knäcka är medarbetare som av någon anledning är näst intill omöjliga att motivera. Medarbetare som tar mycket tid och kräver massor av uppmärksamhet från chefen är inte heller en höjdare för chefen vars vardag oftast är stressig, enligt Anki Udd, konsult på Ledarna.


Tio medarbetartyper som irriterar chefen
Nejsägaren- Är negativ och kritisk till det mesta. Kommer oftast med synpunkter men sällan med förslag på förbättringar eller alternativa lösningar.

Kvarsittaren- Har tröttnat på jobbet för länge sen men stannar ändå kvar på samma position av ren bekvämlighet. Är omotiverad och osäker på sina karriär- och livsmål.

Snackaren- Pratar ofta och länge om hur mycket de har att göra och hur stressiga deras arbetsdagar är. I själva verket har snackaren sällan mer att göra och resultatet blir ofta mycket snack och lite verkstad.

Kortslutaren- Går ogärna till sin närmaste chef med sina problem och funderingar, utan väljer istället att gå till nästa chef på ledarskapstrappan.

Glidaren- Åker gärna snålskjuts på andra och ser till att åstadkomma minsta möjliga resultat. Undviker i största möjliga mån allt ansvar..

Bevararen- Av rädsla för att förlora kontrollen eller beträda okänd mark agerar de bakåtsträvare vid exempelvis omorganiseringar eller när ny teknik introduceras.

Intrigmakaren- Baktalar gärna kollegorna och tvekar inte att gå till chefen och ange en kollega för att därefter blåneka när de konfronteras med personen i fråga.

Paragrafryttaren- Vill följa varje lagtext och policy till punkt och pricka, även i akuta situationer. Paragrafryttaren vill ha ryggen fri och vill inte kunna anklagas för att ha gjort något fel.

Tidstjuven- Är osäkra och vill få bekräftelse och slippa ta ansvar för sitt arbete genom att bolla över en stor del av ansvaret på chefen

Barnet- Betraktar chefen som en sorts curlingförälder. Överlåter ansvaret för sin egen karriärutveckling på chefen och vill ständigt förses med nya utmaningar och bli omhändertagen.


Fjäska för eller flörta med chefen tabu på kontoret
Det är okej att bli för berusad på firmafesten, men inte att fjäska för eller flörta med chefen. Det visar fastighetsbolaget Vasakronans undersökning Kontorsbarometern. 37 procent tycker att det är accepterat att flörta med en kollega, men ju äldre man blir desto mer tveksam är man till flörtandet, bland de över 50 tycker bara 29 procent att det är okej. Om man verkligen vill göra sig ovän med kollegorna bör man gå in för att flörta med chefen, något bara 9 procent anser vara okej. Att fjäska för chefen för att få fördelas gillas bara av 11 procent. Acceptansen för att bli berusad på firmafesten är däremot helt okej för 62 procent, liksom att tala högljutt, vilket 36 procent godkänner.

Att inte plocka bort disk efter sig och att snacka skit om kollegorna är däremot inte lika populärt, bara drygt 20 procent av de tillfrågade accepterar det. Kontorsbarometern visar att det råder en utpräglad teamkultur på de flesta kontor (64%), men att vissa handlingar kan leda till avundsjuka bland medarbetarna. Det som främst skapar avundsjuka bland hälften av de tillfrågade är om inte alla får känna sig delaktiga i beslut. Att bara vissa får olika typer av förmåner och att någon annan får äran för något som egentligen gjorts av någon annan spär också på avundsjuka, anger 43 procent. 41 procent upplever att när det satsas mer på en kollega än på en annan skapar det avundsjuka.


Få arbetsgivare ber om kvinnliga chefskandidater
Endast omkring var fjärde arbetsgivare ber rekryteringskonsulten att ta fram kvinnliga kandidater. Det visar en undersökning bland Sveriges ledande chefsrekryterare. Medlemmarna i ESK, Föreningen Sveriges Executive Search Konsulter, har svarat på frågan om hur ofta de fått kravet att presentera kvinnliga kandidater i samband med rekrytering av chefer eller styrelsemedlemmar i olika typer av verksamheter. Sämst att ställa krav på kvinnor var företag inom industri och offentlig sektor där det enbart i 25 procent av uppdragen ställdes krav på att konsulten skulle presentera minst en kvinnlig kandidat till en chefsbefattning. Inom handels- och tjänstesektorn var det något bättre, 28 respektive 33 procent av uppdragsgivarna ställde krav på kvinnliga kandidater. I uppdrag som gällde att rekrytera styrelsemedlemmar till det privata näringslivet var det ännu färre, bara 20 procent inom industri och handel ställde krav på kvinnliga kandidater. Detta trots debatten kring svårigheten att rekrytera kvinnliga styrelsemedlemmar. Inom privat tjänstesektor var andelen något högre, 36 procent. Enligt Johan Orrby, ordförande i ESK, rimmar resultatet av undersökningen dåligt med den offentliga debatt som förts och där företagen säger sig söka med ljus och lykta efter kvinnliga chefer.


Naturvetare allt mer efterfrågade på arbetsmarknaden
En rapport från Naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet visar att sysselsättningsläget för naturvetare som tagit ut sin examen vid det egna lärosätet under åren 2002 till 2005 är god. En majoritet av dem som deltagit i undersökningen uppger att de antingen har jobb eller går en forskarutbildning, att de definitivt eller troligen skulle välja samma utbildning igen och att utbildningen har relevans för deras nuvarande sysselsättning.

- Glädjande nog verkar arbetsmarknaden för naturvetare, åtminstone inom vissa områden, vara på uppgång. Vid den geovetenskapliga sektionen har vi genom våra kontakter med näringslivet förstått att det idag faktiskt råder brist på geovetare, säger Marianne Särkinen, studierektor vid Institutionen för geologi och geokemi.

I SACO:s senaste rapport om framtidsutsikterna för ett antal akademikeryrken nämns geovetare som ett yrkesområde med överskott på arbetskraft år 2012, något som alltså går stick i stäv med situationen vi upplever just nu. Antalet studenter på de geovetenskapliga utbildningarna behöver öka för att täcka framtida behov.

- Vi vet ju sedan tidigare att exempelvis ingenjörer i vissa fall är mer gångbara än naturvetare, till och med inom yrkesområden där just naturvetare borde vara det absolut självklara alternativet. Arbetsgivare vet helt enkelt inte tillräckligt om vad våra duktiga naturvetare går för, en kunskapsbrist som vi till viss del själva får ta på oss ansvaret för. Vi har varit mindre bra på att marknadsföra våra utbildningar gentemot arbetsgivare, något som vi måste ta till oss och jobba vidare med. Vi måste också lära våra studenter att tydliggöra sina kompetenser för att få arbetsgivarna att vidga sina vyer och välja kunniga naturvetare vid framtida rekryteringar, menar Birgitta Åkerman.


85 procent av KY-studenterna får jobb inom ett år
Nästan alla som tagit examen från en kvalificerad yrkesutbildning (KY), får jobb inom några månader. Det finns bland annat KY-utbildningar till tandsköterskor och läkarsekreterare. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är en eftergymnasial utbildningsform som bygger på ett nära samarbete mellan arbetsgivare och olika utbildningsanordnare som gymnasieskola, komvux, högskola och utbildningsföretag. Enligt undersökningen som Statistiska centralbyrån har gjort åt KY-myndigheten får 85 procent en anställning och 4 procent startar eget inom ett år efter avslutat utbildning. De som får jobb får det snabbt, 70 procent har ett jobb inom en månad och 86 procent inom sex månader. Undersökningen visar att många fick jobb inom rätt område efter utbildningen. 82 procent uppger att de arbetar helt eller delvis inom rätt område. Bäst träffsäkerhet har utbildningarna inom hälso- och sjukvård, transport, bygg samt teknik och tillverkning.


Ungdomars inkomster ökade mest
Ungdomar som år 2000 var mellan 20 och 24 år hade nästan fördubblat sina inkomster år 2005. För pensionärerna ökade inkomsterna med endast 4 procent. En rapport från SCB visar hur befolkningens förvärvsinkomster ser ut och hur den har utvecklats på 2000-talet. Den gängse bilden som ofta presenteras över inkomstutvecklingen är att ungdomar har fått det sämre medan pensionärer har fått det bättre. Denna bild får man om man jämför inkomster för ungdomar och pensionärer 2005 med dem som var ungdomar och pensionärer år 2000. Om man istället följer samma personer över tid blir utvecklingen en helt annan. Ungdomarna hade markant högre inkomster 2005 än 2000 medan pensionärerna hade en sämre utveckling. Många ungdomar gick under perioden från arbetslöshet eller studier till arbete och ökade därmed sina inkomster kraftigt. För de som år 2000 var mellan 60 och 64 år sjönk inkomsterna med nästan 9 procent i och med att många gick från förvärvsarbete till pension.


Unga med attityd- en tolerantare grupp
Unga med attityd är Ungdomsstyrelsens rapport där 6 000 ungdomar har tillfrågats om sina attityder och värderingar till arbete, boende, hälsa, utbildning, demokrati, inflytande och fritid. Detta är fjärde gången studien görs och det möjliggör jämförelser över tid. Dessutom finns en jämförelsegrupp i åldern 35 och 74 år vilket gör att det går att se generationsskillnader. Idag blir man vuxen när man tar ansvar för sina egna beslut, försörjer sig själv eller har hittat sin identitet. Skillnaden mot tidigare är att dessa egenskaper inte uppnås vid en specifik ålder exempelvis som att bli myndig eller flytta hemifrån. Det viktigaste för unga just nu är deras fritid. När de fyller 35 år tror de att det viktigaste kommer vara att ha eget boende, fast anställning och att ha bildat familj. Synen på invandrare och flyktingar har blivit mer tillåtande. År 1993 ansåg 70 procent i åldersgruppen 16-29 år att Sverige borde ta emot färre flyktingar och nu är siffran 40 procent. Över 80 procent av de unga har några eller många vänner med en annan etnisk bakgrund än de själva. Bland både yngre och äldre instämmer 50 procent i att det finns många rasister i Sverige. Endast var femte tror att invandrare har lika stora möjligheter att lyckas i samhället som svenskar. Unga kvinnor är de som har mest tillåtande attityder.


Pokerspelande på nätet – ovanligt men riskfyllt
Att spela poker på nätet har ofta skildrats som mycket populärt och snabbt ökande. Enligt en ny rapport om svenska folkets nätpokervanor som gjorts vid Stockholms universitet är det en relativt liten grupp som spelar nätpoker men av dem är det en stor andel som upplever att de har problem med sitt spelande. Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet med medel från Folkhälsoinstitutet undersökt svenska folkets nätpokervanor. När det gäller vem det är som spelar nätpoker är det i mycket hög utsträckning en ung man. Nätpokerspelandet är cirka 10 gånger vanligare bland män än bland kvinnor och det är huvudsakligen personer mellan 16 och 40 år, med en topp runt 25 år, som spelar. Nätpokerspelarna spelade generellt för mer pengar än de som inte spelade nätpoker och de rapporterade betydligt oftare spelrelaterade problem.


Kommunerna allt populärare som arbetsgivare
Kommunerna blir allt populärare som arbetsgivare. Det konstaterar undersökningsföretaget Universum i sin årliga Karriärbarometer. I årets rankning placerar de unga ekonomerna, Göteborgs stad på plats 63, vilket är 13 pinnhål upp jämfört med i fjol och Stockholms stad går upp hela 35 placeringar till plats 69 av listans drygt 160 arbetsgivare. Myten om den kommunalgrå kamreren är snart ett minne blott. Enligt Anna Dyhre på Universum så visar placeringarna på en signifikant ökning av intresset för kommunerna som arbetsgivare. Hon anser att skälen är att kommunerna tydligare börjat lansera sig som arbetsgivare, och att de erbjuder möjligheten att kombinera karriär med privatliv, vilket blir allt viktigare. Universum har via webbenkäter frågat 14 000 akademiker upp till 40 år, som varit yrkesverksamma i ett till åtta år, vilka fem arbetsgivare de helst skulle vilja arbeta för.


Studenter i Borås, Jönköping och Linköping får snabbt jobb
De som studerat vid Sophiahemmet etablerar sig snabbast på arbetsmarknaden efter studierna. Men de senaste fyra åren har också fyra andra lärosäten stuckit ut i statistiken: högskolorna i Borås och Jönköping samt vid universiteten i Linköping och Örebro, enligt en rapport från Högskoleverket, där de kartlagt vilka högskolor i landet som har de högsta så kallade etableringstalen, det vill säga hur stor andel av studenterna som etablerar sig på arbetsmarknaden inom 1 till 1,5 år efter att de examinerats. Mest avgörande för etableringstalen är utbildningsutbudet. De högskolor som har ett profilerat utbildningsutbud inom vård och skola hamnar högst eftersom lärare och vårdutbildade är de som generellt sett snabbast får jobb efter avslutade studier. De senaste fyra årens mätningar visar också att fyra andra lärosäten med blandade profiler sticker ut: universiteten i Örebro och Linköping samt högskolorna i Borås och Jönköping har alla bland de högsta etableringstalen i landet.


Skillnader i ingångslön ökar dramatiskt
Skillnaderna i ingångslöner mellan män och kvinnor ökar dramatiskt inom den privata sektorn. Männen får i genomsnitt 2000 kronor mer i månaden än vad kvinnor får. Det är en fördubbling av löneskillnaderna sedan förra året. Jusek har i över 30 år gjort arbetsmarknadsundersökningar bland dem som tagit examen inom samhällsvetenskapliga och juridiska ämnen. Årets undersökning visar att skillnaderna inom privata sektorn ökat dramatiskt, medan löneskillnaderna inom staten i stort sett försvunnit. Det finns även oroande tecken på att skillnaderna åter ökar inom den kommunala sektorn. Juseks vd Louise Adelborg menar att många arbetsgivare gör en kollektiv bedömning att kvinnor kommer att prioritera bort jobb och karriär för att istället satsa på familjen. Ett vanligt försök att förklara löneskillnaderna mellan könen är att män söker mer kvalificerade tjänster än kvinnor. Juseks undersökning visar dock att det inte finns någon skillnad när män och kvinnor själva uppskattar hur kvalificerade deras yrken är.


Många drömmer om spänning på jobbet
Män i karriären drömmer om frihet medan kvinnor vill ha möjligheten att hjälpa andra. Men personlig utveckling och spänning på jobbet hamnar ändå i topp för både kvinnor och män, enligt undersökningen Work Life som bemanningsföretaget Manpower har genomfört bland 20 000 svenskar. Totalt valde fler än hälften av de tillfrågade den egna personliga utvecklingen framför möjligheten att hjälpa andra eller förbättra samhället. På sista plats kommer en hög lön, trygghet och hög status. Det personliga intresset kommer alltså i första hand, efter det kommer samhällets bästa och sist pengar och status. Många drömmer om ett spännande och utvecklande jobb och inredningsarkitekt, författare, ekonom, marknadsförare äventyrare, ingenjörer läkare, polis och musiker finns med på listan över drömyrken.


Trenden fortsätter: Färre anmälningar högskoleprovet
Vid höstens Högskoleprov minskade intresset för att skriva provet för tredje gången i rad som antalet anmälningar sjunker till höstprovet. Jämfört med hösten 2006 har 9 procent färre anmält sig. Det visar Högskoleverkets sammanställning av anmälningarna runt om i landet. Antalet provdeltagare har minskat sedan hösten 2005 trots att årskullarna växer och det har blivit svårare att läsa upp gymnasiebetygen på komvux. Samtidigt har också intresset för högre utbildning sjunkit bland både kvinnor och män. Den starka arbetsmarknaden gör att många, framför allt äldre, väljer arbete framför studier. I och med att sökandetrycket till högskolan är lägre nu än för ett par år sedan är det också fler som kommer in på betygen, vilket leder till att högskoleprovet minskar i betydelse. Minskningen syns i alla åldergrupper, men mest minskar gruppen 30 år eller äldre. Det blir också mindre vanligt att man skriver provet flera gånger. De som går naturvetarprogrammet på gymnasiet skriver dock fortfarande provet i hög utsträckning, enligt Nils Olsson, utredare på Högskoleverket.


Utbildningens kvalitet bör styra finansieringen
Idag tilldelas universitet och högskolor medel baserat på antal helårsstudenter och antal helårsprestationer som utförs, två kvantitativa mått. Däremot beaktas inte kvaliteten i det nuvarande finansieringssystemet. Det borde vara kvalitativa mått som styr hävdas i en rapport från Svenskt Näringsliv.Detta kräver att ett antal indikatorer tas fram som gör det lättare att jämföra högskoleutbildningar. Det leder till en kvalitetstävlan. Samtidigt kan informationen till studenter som ska välja utbildning förbättras. Kvalitetsmått blir också en viktig information till blivande arbetsgivare. Idag består informationen om olika utbildningsvägar på högskolenivå ofta av marknadsföringsmaterial. Många utbildningsval är dessutom baserade på lärosätenas status och varumärken. Rapporten visar också att högskolor och universitet måste bli bättre på att jämföra sig med andra utbildningsformer och gentemot utbildningar i andra länder.


Praktiken tillbaka på LTH
Lunds tekniska högskola, LTH, är först bland tekniska högskolor i Sverige att återinföra praktiken i utbildningarna till civilingenjör. Det sker gradvis genom en ny kurs, Ingenjörsinriktad yrkesträning, under det fjärde studieåret. För flera år sedan försvann den obligatoriska praktiken sedan högskoleverket konstaterat att alla obligatoriska moment måste vara poänggivande. Den gamla praktiken fick också kritik för att komma tidigt i utbildningen och inte alltid vara så meningsfull. Men både näringsliv och studenter har beklagat att praktiken försvann. Genom kursen Ingenjörsinriktad yrkesträning vill LTH i samarbete med näringsliv och samhälle ge studenter chansen att redan under sin utbildning lära känna sin framtida yrkesroll och de villkor som gäller på en arbetsplats. Mer än ren teknik handlar det då om att träna på arbete i en grupp med olika medarbetare, beställare och andra aktörer. Detta sker genom åtta veckors sammanhängande arbete på företaget och två på LTH.


Lång utbildning lönar sig på arbetsmarknaden
Personer med en fyraårig magisterexamen etablerar sig snabbare på arbetsmarknaden än dem med en treårig kandidatexamen. Fortast att få jobb går det för sjuksköterskor, läkare och specialpedagoger. För konstnärer, humanister och journalister tar det längre tid, visar en ny rapport från Högskoleverket. Över 90 procent av läkarna och specialistsjuksköterskorna har etablerat sig på arbetsmarknaden inom 1 till 1,5 år efter examen. För personer med konstnärlig examen är motsvarande andel knappt 30 procent. När det gäller personer med så kallade generella examina, etablerar sig de med fyraåriga magisterexamina snabbare än personer med treåriga examina. För lite drygt tio år sedan var det relativt stora skillnader mellan män och kvinnor i hur snabbt man etablerade sig efter studierna. Stora neddragningar inom vård och skola var en orsak till den nästan femtonprocentiga skillnaden i etablering till männens fördel. Idag har både lärare och vårdutbildade en stark ställning på arbetsmarknaden, vilket jämnat ut skillnaderna mellan kvinnor och män.


Fjäska för eller flörta med chefen tabu på kontoret
Det är okej att bli för berusad på firmafesten, men inte att fjäska för eller flörta med chefen. Det visar fastighetsbolaget Vasakronans undersökning Kontorsbarometern. 37 procent tycker att det är accepterat att flörta med en kollega, men ju äldre man blir desto mer tveksam är man till flörtandet, bland de över 50 tycker bara 29 procent att det är okej. Om man verkligen vill göra sig ovän med kollegorna bör man gå in för att flörta med chefen, något bara 9 procent anser vara okej. Att fjäska för chefen för att få fördelas gillas bara av 11 procent. Acceptansen för att bli berusad på firmafesten är däremot helt okej för 62 procent, liksom att tala högljutt, vilket 36 procent godkänner. Att inte plocka bort disk efter sig och att snacka skit om kollegorna är däremot inte lika populärt, bara drygt 20 procent av de tillfrågade accepterar det. Kontorsbarometern visar att det råder en utpräglad teamkultur på de flesta kontor (64%), men att vissa handlingar kan leda till avundsjuka bland medarbetarna. Det som främst skapar avundsjuka bland hälften av de tillfrågade är om inte alla får känna sig delaktiga i beslut. Att bara vissa får olika typer av förmåner och att någon annan får äran för något som egentligen gjorts av någon annan spär också på avundsjuka, anger 43 procent. 41 procent upplever att när det satsas mer på en kollega än på en annan skapar det avundsjuka.


Relationer viktiga för att vara nöjd med jobbet
Högt förtroende för chefen, frihet och stort inflytande på arbetsplatsen är viktigt för att vi ska trivas på jobbet. Men goda relationer är det absolut viktigaste för att vi ska vara lyckliga, både på jobbet och privat, enligt undersökningen ”Generation Ambition”, som framtidsforskningsföretaget Kairos Future genomfört. De har frågat 7000 personer i åldersgruppen 30-50 år i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Frankrike och Spanien vad som krävs för att de ska vara nöjda med sin karriär. Undersökningen visar ett starkt samband mellan privata och jobbmässiga relationer och hur nöjd man är med livet. Bland de som har lågt förtroende för chefen planerar 41 procent att byta jobb, medan motsvarande siffra i gruppen med högt förtroende för chefen bara är 15 procent. Bland dem med högt förtroende för chefen är 80 procent nöjda med sit jobb, medan motsvarande siffra i gruppen som har lågt förtroende för chefen är 30 procent. Andra faktorer som påverkar trivseln är utrymme för privatliv, flexibla arbetstider och inflytande på jobbet. 79 procent av dem som har högt förtroende för sin chef är nöjda med arbetet. 29 procent av dem med lågt förtroende är nöjda och kvinnor är mer stressade än män. Bland kvinnorna med barn upplever 38 procent sig som stressade, jämfört med 31 procent av männen.


Arbetsmiljö allt viktigare vid val av arbetsgivare
Hela 85 procent av Sveriges tjänstemän anser att arbetsmiljön är viktig vid val av ny arbetsgivare. Nio av tio anser dessutom att arbetsmiljön kommer att spela en viktig roll för att attrahera personal i framtiden. Det visar en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av kontorsinredningsföretaget Workzone. Undersökningen visar att arbetsmiljön är viktig för svenskarna. Hela 85 procent av de svarande anser att arbetsmiljön är en faktor som styr valet av ny arbetsplats. Kvinnor lägger enligt undersökningen större vikt vid arbetsmiljön än män. 94 procent av kvinnorna anser att arbetsmiljön är viktig när man ska byta jobb, jämfört med 68 procent av männen. Nio av tio anser dessutom att arbetsmiljön kommer att spela en viktig roll för att attrahera personal i framtiden. Hela 40 procent av de yngre kvinnorna under 30 år tror att det till och med kommer att bli mycket viktigt. Bland män i samma ålder är det endast 13 procent som tror det. Workzones företagsbarometer visar att kontorsmiljön är viktig för att skapa en hälsosam och effektiv arbetsmiljö, men bara tre av tio företag arbetsgivare i offentlig sektor förbättrar regelbundet kontorsmiljön, medan fem av tio i den privata sektorn gör det löpande.

God Jul & Gott Nytt År!!

Nu i mellandagarna har vi på studentguiden suttit och uppdaterat hemsidan inför det nya numret. Massor av intressanta artiklar och fakta som är vår julklapp till er!!


Akademiker missnöjda med stöd från högskolor
Akademiker som nyligen tagit examen är starkt missnöjda med stödet från universitet och högskolor i övergången från utbildning till arbete. Sju av tio akademiker tycker inte att högskolorna underlättat i kontakten med arbetslivet. Det visar Juseks arbetsmarknadsundersökning som är en årlig heltäckande undersökning inom Juseks områden. Årets undersökning baseras på svar från 2 865 nyutexaminerade akademiker.

Juseks arbetsmarknadsundersökning visar exempelvis att 49 procent tycker inte att deras högskola informerat tillräckligt om vilka arbeten som utbildningen kan leda till. 72 procent tycker inte att högskolan underlättat i kontakterna med arbetslivet. 70 procent tycker inte att deras högskola informerat tillräckligt om tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom deras utbildning. En undersökning som Saco gjort visar att de resurser svenska universitet och högskolor lägger på arbetslivscenter/karriärcenter är mycket små. På 11 av 18 undersökta högskolor fanns ett karriärcenter och kostnaden för dessa enheter ligger på 13 miljoner kronor om året, betydligt mindre än högskolornas reklambudgetar. Högskolorna gör dessutom inga systematiska uppföljningar kring vart deras examinerade studenter tar vägen efter examen. Detta har starkt kritiserats i ett flertal rapporter från Högskoleverket. Jusek anser att högskolorna måste få i uppdrag att följa upp studenterna.


Internationella Handelshögskolan i Jönköping spetsar till sin ekonomutbildning
Handelshögskolan i Jönköping startar ett unikt projekt för att spetsa sina ekonomer ytterligare: Project Portfolio. Studenten startar sin utbildning med en tom portfölj och lämnar skolan med en breddfylld pärm som ger framtida kunder och arbetsgivare en helhetsbild av vilka kompetenser och personliga styrkor studenten besitter. Ett till synes enkelt grepp som löser ett eftersatt problem i den svenska högskolevärlden. Och det är studenterna själva som drivit fram projektet till att omfatta hela Handelshögskolan. I kreativa branscher där man aldrig är bättre än sitt senaste jobb har en arbetsportfölj länge varit en naturlig del i rekryteringsprocessen. Metoden är etablerad och har spillt över på många andra områden i näringslivet. Men tidigare var detta något som påbörjades efter utbildningars slut. I våras testades projektet på alla första och andraårsstudenter på BBA- programmet, till hösten kommer alla studenter på Handelshögskolan i Jönköping att arbeta med sin portfölj. Det ger positiva effekter både för studenter och för näringsliv men också för lärarna.


Kraven ökar på en mer utvecklad samproduktion mellan högskola och näringsliv.
KK-stiftelsen bjuder därför in universitet och högskolor för att i aktiv samverkan med näringsliv och offentlig sektor utveckla och långsiktigt genomföra masterprogram efter Bolognamodellen. Även de konstnärliga högskolorna - Beckmans, Designhögskolan, Danshögskolan, Dramatiska Institutet, Konstfack, Konsthögskolan, Musikhögskolan, Operahögskolan och Teaterhögskolan bjuds in. Mastersprogrammen bidrar till att profilera lärosätena.

Studenterna ska under masterutbildningen ha nära kontakt med näringsliv, institut och offentlig sektor genom till exempel gästföreläsare, handledare, praktik, examensarbeten, fadderföretag och deltagande i skarpa projekt. Masterutbildningen kan ges på såväl svenska som engelska och ska i första hand rikta sig till studenter som efter utbildningen förväntas arbeta i svenska organisationer eller företag med verksamhet i Sverige.


Många vill starta forskarskola
När ansökningarna är räknade står det klart att det är många av landets lärosäten som är intresserade av att driva forskarskolor. 64 ansökningar från 16 universitet och högskolor konkurrerar om 40 miljoner under de kommande fem åren.

Flest ansökningar har Göteborgs universitet och KTH lämnat in. På andra plats kommer Linköpings och Lunds universitet. Bland ansökningarna från de "yngre" universiteten och högskolorna, finns Växjö universitet, Karlstad universitet, Högskolan i Jönköping och Blekinge tekniska högskola.

Ämnesmässigt finns en stor spridning bland ansökningarna, flera med tvärvetenskaplig ansats. Drygt hälften av ansökningarna avser forskarskolor inom det natur- och teknikvetenskapliga området. Humaniora och samhällsvetenskap svarar för ungefär en tredjedel av ansökningarna. Nio ansökningar avser forskarskolor inom medicinområdet.


Danska och svenska studenter har olika löneförväntningar
Svenska studenter anser att en god privatekonomi är det enskilt viktigaste karriärmålet. Danska studenter däremot, vill främst ha balans mellan arbete och privatliv.

Danskarnas löneförväntningar är dock mycket högre än svenskarnas, närmare bestämt 11 000 kronor mer i lönekuvertet varje månad. Det visar en jämförelse mellan 10 300 svenska och 6 700 danska studenter inom ekonomi, teknik och data/IT som undersökningsföretaget Universum gjort. Danskarnas höga löneförväntningar kan, enligt Universum, bero på att det för tillfället är brist på arbetskraft i Danmark. Studenterna tillhör också en ny generation som inte vill jobba lika mycket som sina föräldrar. Universum menar vidare att svensk arbetskraft är populär i Danmark, dels för at den är ett bra komplement till den danska personalen, dels för att den är arbetsvillig. De svenska studenterna vill i första hand ha varierade arbetsuppgifter och nya utmaningar. Danskarna tycker däremot att en hög lön är det som lockar mest. Därefter vill de ha inspirerande kollegor och flexibel arbetstid.


Invandrare mer sugna på att jobba
Svenskar med utländsk bakgrund är mer benägna att göra karriär och måna om att visa vad de går för på jobbet. Fler svenskar med utländsk bakgrund upplever att de blivit positivt särbehandlade, snarare än negativt, tack vare sitt ursprung. Det visar en undersökning bland 13 334 yrkesverksamma i Sverige som Manpower genomfört. Av dessa är 1229 svenskar med utländsk bakgrund och 531 födda i ett nordiskt land. I åldersgruppen 25 till 34 år anser sig hela 22 procent ha blivit positivt särbehandlad tack vare sitt ursprung. Orsaken kan vara att de haft en kunskap som varit unik, exempelvis i språk. Samtidigt upplever svenskar med utländsk bakgrund generellt att de har svårare att få jobb än svenskar – mer än hälften av de tillfrågade, 51 procent, hävdar detta.


Ambassadör, läkare, domare och professor- arbetslivets främsta statusyrken
En doktorsavhandling från Göteborgs Universitet, där man rangordnat 100 yrken efter dess status, visar att vissa yrken för evigt verkar vara förknippade med hög status, medan andra yrken har svårt att uppnå den status de förtjänar. Sjuksköterska, barnskötare och polis är exempel på yrken som, enligt avhandlingen, borde ha högre status än de har medan diskare, städerska och gatuköksbiträde hamnar bland de yrken som har sämst status. Till grund för studien har en enkätundersökning gjorts där folk ombetts ange vilken status de tycker olika yrken har. Resultaten visar bland annat att andelen kvinnor har en negativ påverkan på yrkesstatus i de yrken som rangordnas högst, medan makt, offentlighet och kändisskap höjer ett yrkes status. Även inkomst- och utbildningsnivå är viktiga variabler i statusekvationen.


Fler väljer karriär framför familj
Andelen högutbildade kvinnor som bildar familj och får barn har sjunkit betydligt under det senaste tio åren, enligt en undersökning gjord av engelska forskare. De menar att det kan bero på att många kvinnor avstått från att få barn och i stället satsat helt på karriären. Andra har väntat så länge med att skaffa barn att det helt enkelt varit för sent. Ett forskningsprojekt lett av dr Heather Joshi vid Institute of Education i London har följt 5 000 kvinnor födda 1970. Vid 35 års ålder var 40 procent av de högutbildade kvinnorna inom gruppen barnlösa. Prognosen är, att när dessa kvinnor når slutet av sin fertila ålder så kommer ungefär en tredjedel av dem att fortfarande vara barnlösa.

Det tar tid att skaffa sig utbildning, ännu mer tid att få ett bra jobb och komma så långt i karriären att man vågar ta barnledigt. Slutligen gäller det att finna en lämplig partner. Det innebär att tiden rinner ut för allt fler kvinnor innan de kommer till skott. Detta är bekymmersamt för den demogfiska utvecklingen. En befolkningsminskning kan bara undvikas genom immigration och genom att lågutbildade kvinnor föder fler barn, säger forskarna.


Studenterna kostsamma men högpresterande
De konstnärliga utbildningarna tillhör de dyraste inom högskolan. Studenterna är starkt motiverade och andelen som avslutar utbildningen är närmare 100 procent. Miljöerna är små, framför allt på de högre nivåerna och på forskarutbildningsnivå. Högskoleverket uppmanar de konstnärliga högskolorna i Stockholm att tillvarata möjligheterna till samordningsvinster.

För första gången publicerar Högskoleverket en granskning av landets samtliga konstnärliga utbildningar. Granskningen redovisas i fyra rapporter: en för fri konst, en för musikerutbildningarna, en för scenisk gestaltning och produktion och en för design och konsthantverk. De konstnärliga utbildningarna är mycket populära och studenterna som antas är kvalificerade. Många har gått förberedande utbildningar och når ofta taket för studielån innan de är färdiga med sina studier. Samtidigt är deras framtida arbetsmarknad och inkomster mer än osäkra.

Studenterna antas till utbildningarna genom arbets- eller inträdesprov ofta i kombination med intervjuer. Lärarna är engagerade och Högskoleverkets bedömargrupper konstaterar att de konstnärliga utbildningarna håller god kvalitet med några få undantag. Musikerutbildningarna finns vid Göteborgs och Lunds universitet, Luleå tekniska universitet samt Kungl. Musikhögskolan och Mälardalens högskola,. Vid en del av utbildningarna är det mycket få studenter inom vissa musikinstrument och på de högre nivåerna är det få lärarledda lektioner. Många studenter känner sig därför lämnade åt sig själva. Utbildningarna i design bedrivs vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Växjö, samt vid Beckmans Designhögskola, högskolorna i Borås och Kalmar, och Konstfack. Utbildningar i konsthantverk ges vid Göteborgs universitet och Konstfack. Lärarnas tekniska kompetens är god och omvärldskontakterna många. Utbildningarna vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Konstfack och Umeå universitet får särskilt goda omdömen.


Stora problem på psykoterapeututbildningarna
En majoritet av psykoterapeututbildningarna har så pass allvarliga brister att Högskoleverket ifrågasätter deras examensrätt. Det framgår av en ny utvärdering från Högskoleverket.

Granskningen omfattar 18 olika lärosäten; av dessa är sex statliga universitet och 12 enskilda utbildningsanordnare. Utbildningen ger underlag för legitimation som psykoterapeut, vilken Socialstyrelsen utfärdar. Högskoleverkets bedömargrupp konstaterar att det är förvånansvärt lite som förändrats i de psykoterapeututbildningar som prövades för examensrätt för cirka tio år sedan. Många enskilda utbildningsanordnare verkar ha ett statiskt förhållningssätt till utbildningarnas innehåll; de har inte utvecklats i takt med förändringarna inom det psykiatriska vårdområdet.

Många av utbildningarna har både få studenter och få disputerade lärare, vilket medför att det är svårt att upprätthålla den högskolemässiga nivån som krävs för högre utbildning.

För att bli behörig till psykoterapeututbildningen krävs en tidigare högskoleutbildning samt relevant praktisk erfarenhet. Utbildningsanordnarna tolkar dock behörighetskraven olika, vilket leder till att studenterna har mycket varierande förkunskaper. Sammanlagt en fjärdedel av studenterna som antas till de enskilda utbildningsanordnarna saknar högskoleutbildning inom vårdområdet. Effekten blir att kraven i utbildningen inte är tillräckligt höga. Av de utvärderade utbildningarna är det bara psykoterapeututbildningarna vid Ericastiftelsen, Göteborgs och Lunds universitet samt Karolinska institutet som uppfyller kvalitetskraven. Resterande utbildningar får sina examensrätter ifrågasatta. Inom ett år måste lärosätena åtgärda bristerna, annars kommer examensrätten att dras in.


Studenters rörlighet ökar
Studenternas rörlighet över Sveriges gräns har ökat betydligt under de senaste femton åren. Fler svenska studenter studerar utomlands och fler studenter från andra länder kommer till Sverige för att studera.

Det vanligaste är att utlandsstudierna för de svenska utresande studenterna sker i något land i Europa. Två av tre utesande studerar i Europa, främst i Storbritannien, Spanien och Danmark. Allt fler väljer dock att studera i Asien. Asiens andel av de utlandsstuderande har växt och numera uppgår till fem procent. Storbritannien och USA är de enskilt största mottagarländerna. Spanien, Australien, Danmark, Frankrike och Tyskland tar också emot många svenska studenter.

De flesta av dem som studerar utomlands läser en eller ett par terminer som en del i en utbildning vid ett svenskt lärosäte. Det största ämnesområdet för dem som reser ut på egen hand är fortfarande humaniora - här är språkstudier en stor del - och konst. Två av tre utlandsstuderande svenskar studerar i Europa och Storbritannien är det enskilt största mottagarlandet. Dit åker närmare en femtedel av alla utlandsstuderande. För utbytesstudenter är Tyskland det största mottagarlandet. Störst är det europeiska utbytesprogrammet Erasmus. Internationella programkon¬toret för utbildningsområdet (IPK) samordnar det svenska deltagandet i detta utbytesprogram. Dessutom finns Nordplus som är ett utbytesprogram avsett för studenter och lärare som studerar i Norden.

På samma sätt som när det gäller grundläggande högsko¬leutbildning inom Sverige är det fler kvinnor än män som åker utomlands. Högst andel som studerat utomlands återfinns bland exa¬minerade arkitekter, 43 procent. Därefter kommer de med juris kandidatexamen med 39 procent och de med generell examen i ekonomi, det vill säga kandidat¬ eller magisterexa¬ men med inriktning mot ekonomi, med 30 procent.


Blekinge Tekniska Högskola snabbar upp vägen från studier till jobb
Blekinge Tekniska Högskola gör en satsning på att försöka tillgodose IT-branschens behov av kompetent arbetskraft. Satsningen går ut på att försöka göra vägen till en svensk högskoleexamen kortare för den som tidigare studerat vid universitet eller högskola. I Sverige finns en stor mängd outnyttjad kompetens i form av invandrade akademiker som har en universitetsutbildning vars namn inte är bekant för svenska arbetsgivare. Genom en individuell studieplan som baseras på studentens tidigare akademiska meriter, erbjuds möjligheten att på kort tid få en svensk högskoleexamen.

Den utbildning som erbjuds är Software Engineering, ett program med fokus på programvaruutveckling. Man vänder sig till dem som tidigare har studerat matematik, programmering eller datavetenskap, och som nu behöver komplettera sin kompetens med kurser för att få en komplett svensk examen. Den utbildning som studenten har sedan tidigare värderas och ingår som en del i en kandidatexamen i Software Engineering. Normalt resulterar det i ett års heltidsstudier och efter det har studenten en examen som många företag känner till och förknippar med kvalitet.

Anledningen till att BTH gör denna satsning nu är för att man är medveten om det stora behovet av kompetens inom programvaruteknik i Sverige idag. Utbildningen som erbjuds är ett bra tillfälle för studenten att knyta kontakter med blivande arbetsgivare. Många kurser i utbildningen är projektbaserade och genomförs i nära samarbete med näringslivet och ibland också med verkliga projekt.


Ny högskoleutbildning till Bygglovshandläggare
Ett helt nytt kurspaket för en utbildning till bygglovshandläggare startades vid Högskolan i Gävle hösten 2007. Ingen liknande utbildning finns tidigare i Sverige. En stor avgång förväntas ske av personer som arbetar som byggnadslovsgranskare, byggnadsinspektörer och liknande de närmaste åren. Kommunerna har svårt att får tag på personer som är kunniga i bygglovhandläggning. Kurspaketet är en påbyggnad på en kandidatexamen enligt byggnadsingenjörsprogrammet på 180 poäng eller motsvarande. Den nya utbildningen är ca 50 högskolepoäng. Validering av kunskap från tidigare kurser och praktik får ske av kursansvarig. Ett särskilt Intyg om utbildningen ges efter fullbordad kurspaket inkluderande erforderlig praktik på ca 10 veckor. Kurserna är distansbaserade. För några kursdelar kommer utbildningen till att börja med att ske både vid campus och på distans i avvaktan på slutlig omarbetning av tre befintliga kurser. Sammanlagt 10 veckors praktik ska ingå i kursen. Denna förutsätts ske hos kommunernas byggnadsnämndskontor men annan praktik kan också bli godkänd.


Högskolestudier alltmer globala
Allt fler studenter i världen väljer att studera utomlands. För Sveriges del har andelen inresande studenter ökat stadigt de senaste åren. De flesta är från Tyskland, Finland eller Frankrike, men antalet asiatiska studenter har femdubblats de senaste åren. Det visar en ny rapport från Högskoleverket där det också framgår att det finns stora skillnader mellan olika utbildningar när det gäller utlandsstudier.

Högskoleverket har publicerat en rapport som samlar statistik om studentmobiliteten i Sverige och världen. Varje år åker omkring 27 000 svenska studenter utomlands för att studera; samtidigt tar svenska universitet och högskolor emot cirka 23 000 utländska studenter om året. Antalet utländska studenter som väljer att studera i grundläggande högskoleutbildning i Sverige har fördubblats sedan slutet av 1990-talet.

Storbritannien, USA och Spanien tar tillsammans emot 45 procent av alla svenska utresande studenter, men både Australien och Danmark är två länder som blir alltmer populära. En knapp fjärdedel av de inresande studenterna kommer från Tyskland, Finland och Frankrike, men intresset för att studera i Sverige har ökat från samtliga världsdelar de senaste tio åren. I synnerhet väljer alltfler studenter från Asien att studera i Sverige. Numera är var sjuttonde student vid svenska universitet och högskolor en inresande student. Av dem som tog ut en examen 2004/05 hade 13 procent studerat utomlands. Men skillnaden mellan olika examensgrupper är stor. Medan hälften av arkitekterna och en tredjedel av ekonomerna och juristerna hade studerat i ett annat land under sin studietid, var andelen bland lärare och sjuksköterskor under fem procent. Intresset för att studera utomlands hänger också samman med studenternas ålder; av dem som examinerades 2004/05 hade mer än var fjärde 26-åring utlandsstuderat, medan nästan ingen av dem över 34 år hade gjort det.


Studentekonomin sämre än för 18 år sedan
Studentens standard har sedan ett år tillbaka förbättrats men är fortfarande lägre än då 1989-års studiemedelssystem infördes. Jämfört med för arton år sedan har en student utan barn idag 20 procent lägre standard efter att de nödvändigaste utgifterna är betalda. Det visar nya beräkningar från Institutet för Privatekonomi.

Studiemedlet är idag totalt sett på samma nivå som 1989 i fast penningvärde. Men räknat efter nödvändiga utgifter har studenten ändå mindre kvar i plånboken - 250 kronor mindre per kalendermånad. Detta trots att studenten i exemplet får bostadsbidrag i år med 670 kronor per månad. Har man inte rätt till bostadsbidrag blir försämringen ännu större.

Anledningen till att studentens ekonomi har blivit sämre är framförallt att hyran för en studentbostad stigit i högre takt än den genomsnittliga prisutvecklingen. Hyran tar idag drygt 30 procent av studentens disponibla inkomst jämfört med 18 procent 1989. Studiemedlet har dessutom några år under 1990-talet inte räknats upp i samma takt som de allmänna prisökningarna. Under en lång period med en försämrad ekonomi har studenten det senaste året trots allt fått mer över, en förbättring med 230 kronor. Till stor del beror förbättringen på den extra studiemedelshöjning som infördes vid halvårsskiftet 2006, vilken till viss del kan kompensera för att den årliga uppräkningen av studiemedlet under tidigare år inte skett fullt ut. Förra årets höjning av både studielån och studiebidrag innebar att det blev lättare att klara vardagsutgifterna under studietiden. Men samtidigt måste en del av denna lättnad betalas i efterhand i form av en högre skuldsättning.


Morgondagens konsument – en skapande individualist
Vilka är det som målar sina egna sneakers, söker efter sällsynta modeartiklar och fängslas av begränsade produkter? Hur speglar denna grupp av individer ett dagsaktuellt och nutida konsumtionsbeteende? Vem är egentligen Mr H, individen med skarpt begär efter unikhet? Dessa frågor besvarar Anders Ekesiöö och Anna Nygren i en magisteruppsats i företagsekonomi.

2006 släppte H&M för andra gången en klädkollektion i samarbete med en världskänd gästdesigner. Samma år återintroducerar Adidias sin klassiker Adicolor, som tillåter den enskilda konsumenten att producera sina egna unika par träningsskor. Jämsides med modeskaparnas arena kommunicerar Hewlett Packard att datorn har blivit "personlig igen" och Volvo presenterar bilmodellen C30, där kundens behov står i centrum. År 2006 kan sammanfattas i fem uttryck. Unikhet, påverkan, detaljer, design och viljan att sticka ut. Dagens konsumtionsmarknad har tagit fart mot ökad personlig formgivning, medveten efterfrågan och ett behov av individualism. Studien om Mr H, konsumenten som efterfrågar unika konsumentvaror, grundas i tidigare forskning gjord av Michael Lynn vid Cornell University och Judy Harris vid Florida University.

Studenterna Anders Ekesiöö och Anna Nygren vid Stockholms universitet är de första att kartlägga och utforska typiska kännetecken och specifika utmärkande egenskaper för gruppen av individer som efterfrågar unika konsumentvaror.

Deras magisteruppsats i företagsekonomi rör också frågor kring nya riktningar inom konsumtionsbeteende och den moderna konsumentens Det finns en mångfald av trender på dagens marknad, som visar på ökad personifiering och individualisering av både produktutbud och kommunikativa budskap menar de.


Nätet lockar unga- men de har inte övergett morgontidningen
Unga människor med hög utbildning ligger i framkant när det gäller användning av nyhetssajter på internet. Men detta betyder inte att de har lämnat den traditionella papperstidningen. Andelen som prenumererar på en morgontidning bland unga akademiker är tvärtom högre än bland motsvarande åldersgrupp hos allmänheten. Detta visar en studie genomförd av forskningsprogrammet Dagspresskollegiet vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet. Allt sedan de första nyhetssajterna gjorde entré i mitten på 90-talet har det bland tidningsföretagen funnits en oro för att internet ska konkurrera ut den prenumererade papperstidningen. Läsningen av morgontidningar har också sakta men säkert gått tillbaka, samtidigt som nyhetssajterna fått alltfler besökare.

I studien som nu presenteras undersöks medieanvändningen bland akademiker i åldern 25-39 år. Tidigare forskning har visat att ny medieteknik ofta får fotfäste snabbast hos just unga och högutbildade människor.

Gruppen unga akademiker kan därför ses som en riktningsvisare för hur medieanvändningen hos resten av befolkningen kommer att utvecklas. Det visar sig att nio av tio i den undersökta gruppen använder Internet flera gånger i veckan. Bland den svenska allmänheten är motsvarande andel sex av tio. Skillnaden är ungefär lika stor när det gäller att besöka nyhetssajter. Men trots en mycket utbredd Internetanvändning har den prenumererade morgontidningen fortfarande en jämförelsevis stark ställning bland de unga akademikerna. Andelen som bor i hushåll med morgontidningsprenumeration är något lägre än för allmänheten i stort, men klart högre jämfört enbart med personer i samma ålder. Samtidigt är variationen stor mellan akademiker från olika utbildningsområden. Ekonomer och jurister samt teknologer är de som i allra högst grad tar del av nätnyheter. Men medan de två första grupperna också är flitiga morgontidningsprenumeranter är andelen teknologer som har prenumererad morgontidning mycket låg.Studien bygger på en enkätundersökning bland personer under 40 år som fick ut en examen från Göteborgs universitet eller Chalmers tekniska högskola under åren 2000–2003. Totalt har 2132 personer besvarat enkäten.


Spelutbildning för tjejer med inriktning mot mobilspel
I höst startas det kvinnliga nätverket SuperMarits en ettårig spelutbildning för tjejer. Det är en folkhögskoleutbildning som vänder sig speciellt till dem som vill prova på branschen innan de väljer att utbilda sig ytterligare. Syftet med utbildningen är att stärka tjejers möjligheter att konkurrera i spelbranschen. Utbildningen ska drivas i närhet med spelbranschen och riktar sig mot utveckling av mobilspel. I kursinnehållet hittar man bland annat spelmekanik och speldesign. Det kommer också att finnas utrymme för att diskutera olika aspekter av spel.

En sammanställning av Spelplan-ASGD, spelutvecklingsföretagens branschorganisation, har precis slutförts. Där framgår det att det är 15 procent bland de anställda på spelföretagen som är kvinnor, vilket innebär en ökning jämfört med för ett par år sedan. SuperMarit hoppas kunna intressera fler tjejer för branschen genom att arrangera utbildningen.


Högre studier i Jönköping ger jobb snabbast
Hur snabbt det går att få ett jobb som svarar mot utbildningen varierar kraftigt mellan landets högskolor. En avgörande faktor är hur samverkan mellan högskolor och företag under utbildningstiden ser ut. Ju bättre samverkan, desto större chans till anställning.

Hur konkurrenskraftiga de högre utbildningarna är framgår av rapporten ”Akademi eller verklighet”, som Svenskt Näringsliv presenterat. Rapporten kartlägger studenters väg till jobb och vilken samverkan med näringslivet som förekommer under utbildningen. Rapporten att studenter som haft studierelaterad praktik också får en högre ingångslön, i snitt 800 kronor mer.

2 200 studenter med avlagda examina under 2005-2006 har tillfrågats. Resultatet visar både ett missnöje över hur samverkan med näringslivet fungerar och att studenterna bedömer utbildningens kvalitet efter hur denna samverkan ser ut.

Rapporten uppvisar stora skillnader mellan olika högskolor. På Handelshögskolan i Stockholm är t ex 94 procent av studenterna nöjda med sin samverkan med näringslivet, medan endast 8 procent av studenterna vid ekonomiprogrammet på Södertörns högskola är nöjda.


Tjejer mer intresserade av KTH än killar
Resultatet av en undersökning gjord bland unga natur-, teknik- och samhällsvetare visar att fler tjejer än killar ställer sig positiva till att plugga vid KTH. Undersökningen baseras på ett urval av 1 145 personer i åldrarna 18-23 år och är gjord av det oberoende undersökningsföretaget Zapera QuickWise. På frågan ”Kan du tänka dig att läsa på KTH” svarade 38 procent av kvinnorna och 30 procent av männen ja, medan 21 procent av kvinnorna och 26 procent av männen svarade ”vet ej”.

De senaste fem åren har antalet nyantagna kvinnliga studenter vid KTH ökat från 849 till 1 127. Ett intresse som verkar hålla i sig om man ser på deltagarna vid KTHs Öppet Hus i år. Normalt besöks evenemanget av ungefär 850 personer, men besöktes i år av 1 350, en ökning med 35 procent. Men det mest anmärkningsvärda var den ovanligt höga andelen kvinnor bland besökarna. Undersökningen visade även att Kungliga Tekniska högskolan var det tekniska universitet/högskola som upplevdes ha högst status bland respondenterna. Även på denna fråga utmärker sig kvinnorna – 70% av kvinnorna rankade KTH högst, medan motsvarande siffra för männen var 63%.


Kraftig ökning av farmacistudenter ger kvalitetsproblem
Högskoleverket har utvärderat apotekar- och receptarieutbildningarna som byggts ut kraftigt de senaste åren. Detta har medfört att söktrycket på framför allt receptarieutbildningen har minskat och betygsnivån för att bli antagen sänkts. Därmed har också studenternas förkunskaper blivit lägre.Fram till hösten år 2000 var Uppsala universitet ensamt i landet om att ge apotekar- och receptarieutbildning. Sedan dess har antalet studenter på apotekarutbildningen ökat med 50 procent och receptarieutbildningen har tredubblats. Apotekarutbildning finns numera också vid Göteborgs universitet och receptarieutbildning ges förutom i Uppsala även vid Göteborgs, Karlstads och Umeå universitet samt vid Luleå tekniska universitet och Högskolan i Kalmar. Högskoleverkets bedömargrupp konstaterar att utbyggnaden har medfört att studenterna, framför allt vid receptarieutbildningen, har lägre förkunskaper än tidigare.


Umeå universitet startar företagsforskarskola
Umeå universitet kommer i samarbete med företag i regionen att starta en företagsförskola. I år antar forskarskolan 15 doktorander. De får en tydlig näringslivsprofil på sin utbildning. Företagen får tillgång till aktuell forskning. För att få en intressant korsbefruktning av idéer, tänkande och synsätt bygger forskarskolan på en samverkan mellan universitetets olika vetenskapsområden. Forskarskolan vill engagera både stora och små företag inom olika branscher. Tanken är att traditionella verkstads- och kemiföretag ska blandas med nyare kunskaps- och tjänsteföretag. I höst påbörjar de sju första doktoranderna sin utbildning på företagsforskarskolan. Förutom kurser inom doktorandernas forskningsområden kommer de också att ta del av forskarskolans kurser i till exempel entreprenörskap, ekonomi och konflikthantering. Forskarskolans kurser omfattar totalt en termin och ska ge doktoranderna verktyg för att utveckla såväl sin självständighet som förmåga att leda en verksamhet.


Heltidsstudier ger mycket tid över för många studenter
Högskoleverkets årliga studentundersökning Studentspegeln 2007 belyser studenternas erfarenheter av sina studier och sin studiesituation. Nästan 40 procent av studenterna som är registrerade för heltidsstudier tycker inte att det motsvarar en heltidssysselsättning, vilket är en ökad andel jämfört med år 2002 då Högskoleverket gjorde en motsvarande studie. Men det är stora skillnader mellan olika utbildningsgrupper i hur man upplever studietakten. Blivande läkare, tandläkare, apotekare, annan vårdpersonal och civilingenjörer lägger ner flest timmar på sina studier och anser också i högst grad att studierna motsvarar en heltidssysselsättning.

Studenter i olika utbildningar är också olika intresserade av att ta del av aktuell forskning inom sitt ämnesområde. Medan över 70 procent av studenterna inom vårdutbildningarna säger sig bli stimulerade av att ta del av forskningsresultat genom sin utbildning, är andelen bland studenter inom vissa tekniska utbildningar bara 25 procent. Trots att många studenter anser att kraven i utbildningen är för låga, ger en stor majoritet, 90 procent, ändå sin utbildning ett mycket gott betyg. Samtidigt finns det en brist på spontana diskussioner och delaktighet i undervisningen. Men också här skiljer det sig mellan olika utbildningar; 72 procent av studenterna på lärarutbildningen svarar att de deltar aktivt i undervisningen, medan bara 26 procent av civilingenjörsstudenterna gör det.


Varannan Handelshögskolestudent vill starta eget
Över hälften av Handelshögskolans i Stockholm studenter är intresserade av att starta eget företag någon gång under sin karriär. 11 procent säger att de absolut kommer att bli egna företagare, en siffra som ökat markant bland studenterna de senaste sju åren. Detta enligt årets "Imagebarometer" som undersöker HHS-studenters attityd till arbetslivet och framtida arbetsgivare.

Många studenter vid Handelshögskolan värderar flexibla arbetstider och en flexibel arbetsplats högt, samtidigt tycker de flesta att det är viktigt med en fast anställning. När det gäller intresset för olika branscher finns det stora skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters val. Den mest populära branschen bland samtliga studenter, framför allt bland manliga studenter, är uppdragsverksamhet och konsultverksamhet. Den näst populäraste branschen bland kvinnliga studenter är mediebranschen, medan manliga studenter intresserar sig för finansbranschen.

Nytt för i år är att intresset för Trainee program och Talent Management program undersökts. Resultaten visar att dessa program är eftertraktade som första jobb direkt efter examen, framför allt bland kvinnor. Detta kan vara värt att ta fasta på för företag som önskar rekrytera fler kvinnor och önskar bidra till ökat kvinnligt ledarskap på sikt. De tio mest populära arbetsgivarna hos studenter vid Handelshögskolan är McKinsey & Company, The Boston Consulting Group, Goldman Sachs, Statsförvaltningen, FN, H&M, Bain & Company, Morgan Stanley, IKEA och Procter & Gamble.


Global brist på säljare och tekniker
Hela 41 procent av den industrialiserade världens arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens och störst brist råder det på säljare och olika typer av tekniker. I Europa råder det störst brist på hantverkare medan arbetsgivarna i övriga världen rapporterar störst problem med kompetensbrist inom sälj- och teknikområdet. Det visar Manpowers årliga internationella undersökning Talent Shortage Survey. Undersökningen omfattar knappt 37 000 arbetsgivare i 27 länder, och i Sverige har 754 arbetsgivare svarat. Resultaten slår fast att kompetensbristen är ett ökande problem både i Sverige och internationellt, och att det är ungefär samma typ av kompetens som det råder brist på oavsett land eller bransch. I Sverige uppger 32 procent av arbetsgivarna att de har svårigheter att hitta den kompetens de behöver - en ökning med tre procentenheter på bara ett år. Ingenjörer, IT-personal och tekniker finns bland bristyrkena.


Arbetsförmedlingen satsar på avstamp
Under hela 2007 driver Arbetsförmedlingen Avstamp, en nationell satsning på att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden. I samband med starten av Avstamp har Arbetsförmedlingen gjort en undersökning som visar att merparten av svenskarna i åldrarna 16-24 år inte anser att skolan förbereder dem för arbetsmarknaden. Många unga människor är dåligt förberedda och saknar kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar. Utan den kunskapen riskerar de att missa de möjligheter som snabbt leder in på arbetsmarknaden. Avstamp ska ge unga förutsättningar att göra bättre val snabbare. Avstamp ska pågå som ett projekt inom Arbetsförmedlingen i tre år och därefter bli en del av Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. I satsningen ingår bland annat en webbsida för kampanjen, nytt utbildningsmaterial för skolor om arbetsmarknaden, utveckling av nya kanaler för kommunikation mellan Arbetsförmedlingen och unga arbetssökande, exempelvis mobila kanaler och fysiska möten på nya platser.


Arbetslivserfarenhet viktigare än extra högskolepoäng
Svenska arbetsgivare värderar ett halvårs arbete på McDonald’s högre än en extra termin statsvetenskap på universitetet när de anställer unga. Det visar en ny undersökning gjord av SIFO på uppdrag av McDonald’s i Sverige, Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare.

Undersökningen bygger på intervjuer med 200 personalchefer på större svenska företag samt 1007 ungdomar mellan 16 och 25 år. Resultatet som presenteras i undersökningen "Så viktigt är det första jobbet" ger en tydlig bild av vad såväl arbetsgivare som ungdomar upplever som det största hindret för unga att komma ut på arbetsmarknaden. Båda grupperna anser att praktisk arbetslivserfarenhet är viktig och att bristande erfarenhet är den viktigaste förklaringen till att ungdomar inte får jobb.

Av de intervjuade ungdomarna uppger 91 procent bristen på erfarenhet som den troligaste förklaringen till att det är svårt att få arbete. Bland personalcheferna upplever 85 procent att yngre människor som söker jobb ofta har hög utbildning men saknar nödvändig praktisk arbetslivserfarenhet. Bilden av att arbetslivserfarenhet är viktigt stärks dessutom av att 60 procent av personalchefer värderar ett halvår på McDonald's högre än en extra termin i statsvetenskap på universitetet. procent av personalcheferna upplever att yngre människor som söker jobb ofta har hög utbildning men saknar nödvändig praktisk arbetslivserfarenhet.


Arbetsmiljö allt viktigare vid val av arbetsgivare
Hela 85 procent av Sveriges tjänstemän anser att arbetsmiljön är viktig vid val av ny arbetsgivare. Nio av tio anser dessutom att arbetsmiljön kommer att spela en viktig roll för att attrahera personal i framtiden. Det visar en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av kontorsinredningsföretaget Workzone. Undersökningen visar att arbetsmiljön är viktig för svenskarna. Hela 85 procent av de svarande anser att arbetsmiljön är en faktor som styr valet av ny arbetsplats. Kvinnor lägger enligt undersökningen större vikt vid arbetsmiljön än män. 94 procent av kvinnorna anser att arbetsmiljön är viktig när man ska byta jobb, jämfört med 68 procent av männen. Nio av tio anser dessutom att arbetsmiljön kommer att spela en viktig roll för att attrahera personal i framtiden. Hela 40 procent av de yngre kvinnorna under 30 år tror att det till och med kommer att bli mycket viktigt. Bland män i samma ålder är det endast 13 procent som tror det. Undersökningen visar även att 65 procent av svenskarna påverkas positivt av en bra arbetsmiljö. Det är framförallt yngre kvinnor som ser en förbättring i hälsa och arbetsprestation till följd av en god arbetsmiljö. Trots det är var tredje kvinna och man under 30 år missnöjd med ergonomin på arbetsplatsen.


Företagen hyr men vill hellre anställa
Bemanningsföretag spelar en allt viktigare roll för teknikföretag och vice versa. I dag är 11 000 personer eller 4,6 procent av medarbetarna i teknikföretag inhyrda. I bemanningsbranschen är ungefär en tredjedel av alla anställda verksamma inom teknikföretag, enligt en rapport från Teknikföretagen. Undersökningen visar att inhyrning av personal ökat kraftigt de senaste åren och särskilt överraskande är det att inhyrningen i de mindre företagen ökat nästan lika mycket som i de stora. I storföretagen är i genomsnitt 4,8 procent av personalen inhyrd och i de mindre företagen är motsvarande siffra 3,6 procent.

De främsta orsakerna till inhyrning är behovet av flexibilitet och tillgång till rätt kompetens i rätt tid. 80 procent av företagen säger dock att de hellre skulle anställa än hyra personal. De anser att det i många fall är dyrt att hyra personal men att nuvarande regler för visstidsanställning begränsar deras möjligheter att vara konkurrenskraftiga. Rapporten visar att teknikföretag även är viktiga för bemanningsföretagen eftersom en tredjedel av bemanningsföretagens personal hyrs av teknikföretag. Undersökningen baseras på enkäter till 200 teknikföretag med 25 eller fler anställda samt uppgifter från en majoritet av de stora bemanningsföretagen.


”Rätt” bekantskapskrets ger högre lön
En avhandling som Alireza Behtoiu vid Linköpings Universitet gjort visar att socialt kapital och kontakter påverkar vår lön i stor utsträckning. I avhandlingen har Alireza studerat enkätsvar från 2000 nyanställda i en kommun. De fick svara på om de känner någon i sitt yrke. Studien visar att de som hade ett högt socialt kapital också har en högre lön och stabilare arbetsförhållanden än de med lågt socialt kapital. Den som har chefer eller andra yrkeskategorier med stort inflytande i sin bekantskapskrets har alltså betydigt större chanser till att få ett bra betalt jobb än de som har exempelvis många taxichaufförer i sin bekantskapskrets. Ett tydligt resultat från avhandlingen är att födelseorten har särskilt stor betydelse för utomeuropeiska invandrare.

Det påverkar vilken typ av jobb man får i större utsträckning än vilken utbildning man har. Alireza Behtoui har också studerat vikten av formella respektive informella kanaler när folk får jobb. Nästan hälften av alla jobb i Sverige förmedlas via icke-officiella eller informella kanaler. Alireza Behtoui visar att chansen att få ett välbetalt och stabilt jobb via informella kanaler är mycket högre för infödda svenskar än för utrikes födda. Skillnaden är extra stor för män. För kvinnor är löneskillnaderna i allmänhet betydligt mindre än för män.


Fortfarande för få förskollärare
Förra läsåret ökade antalet examinerade lärare för femte året i rad. Men i relation till rekryteringsbehovet är det alltför få av de nyblivna lärarna som är inriktade mot förskolan och yrkesämnena på gymnasiet, visar en ny analys från Högskoleverket.

Många av dem som tar ut en examen inom den nya lärarutbildningen är utbildade för att undervisa inom flera områden. Den vanligaste examensinriktningen är kombinationen förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Men rekryteringsbehovet av förskollärare är stort och även om alla som har en examen mot både förskola och grundskolans tidigare år skulle välja att arbeta som förskollärare, är efterfrågan större än antalet utbildade.

Tidigare rapporter från Högskoleverket visar att lärarstudenter hellre vill arbeta i grundskolan än i förskolan. Många kan dock ändå komma att arbeta i förskolan eftersom prognoser tyder på att det kommer att bli svårt för lärare att få jobb i grundskolan.

Fler män börjar på lärarutbildningen Läsåret 2005/06 ökade andelen män på lärarutbildningen och nästan tre av tio nybörjare var manliga studenter. Men samtidigt som andelen manliga studenter har ökat är avhoppen från utbildningen vanligare bland män än kvinnor, vilket gör att kvinnorna är i större majoritet bland dem som examineras än bland nybörjarna.


Samverkan krävs för jobb åt unga
Snabbare studier och ökad samverkan mellan samhälle och företag om bland annat ungdomsintroduktion. Det är några förslag som ska underlätta för unga att få jobb. I betänkandet "Samverkan för ungas etablering på arbetsmarknaden" som överlämnats till ungdomsminister Nyamko Sabuni konstateras att det tar allt längre tid för unga att komma in i arbetslivet. Att man studerar längre är en orsak. Trösklarna in i arbetslivet har blivit orimligt höga. Utredningen visar med statistik från AMS att arbetslösa mellan 25 och 29 år haft upprepade och långvariga perioder av arbetslöshet under de senaste sju åren. I genomsnitt har de unga varit inskrivna vid arbetsförmedlingen fem gånger och varje gång i genomsnitt sex månader. De närmaste tio åren kommer ungdomskullarna som ska ut på arbetsmarknaden att vara extremt stora, i nivå med 40-talisterna. Dessa hade då fördelen av den offentliga sektorns expansion.

Utredningen pekar också på vikten av att utbildningarna håller hög kvalitet. Ungas utbildnings- och yrkesval bör underlättas genom nära samverkan med arbetslivet och bättre information. Unga med eftergymnasial utbildning hävdar sig bäst på arbetsmarknaden, men studietiden blir ofta för lång.


Lätt för examinerade att få "rätt" arbete
94 procent av dem som examinerades från högskolans grundutbildning läsåret 2002/03 hade ett arbete i mars 2006. Av dem som hade ett arbete återfanns nästan alla inom det yrkesområde som utbildningen var inriktad mot. Männen hade arbete i lika stor utsträckning som kvinnorna. Emellertid var det vanligare att kvinnorna arbetade inom "rätt" yrkesområde. Bland de forskareexaminerade hade 93 procent ett arbete i mars 2006. De hade, i likhet med de högskoleexaminerade, också lätt att få ett arbete inom ett yrkesområde som utbildningen var inriktad mot. Nio av tio av dem som hade ett arbete återfanns inom ett adekvat yrkesområde. Var fjärde högskoleingenjör anser sig vara överkvalificerad Var fjärde högskoleingenjör och var sjätte ekonom (fil kand/mag) bedömde att deras arbete endast krävde en gymnasieutbildning eller lägre. Motsvarande andel bland övriga högskoleexaminerade var en av tio.

Bland de forskarexaminerade ansåg var fjärde att de var överkvalificerad. De uppgav att en grundläggande högskoleutbildning hade varit tillräcklig för att klara av deras arbete. Andelen var lika mellan könen.


Skandinaverna reser längre bort på kortare tid
För de skandinaver som reser bort två-tre dagar ligger resmål som Paris, London, Amsterdam, Barcelona och Prag fortfarande i topp men när vi närmar oss tre-fyra dagars reslängd dyker resmål som Bangkok, Istanbul, Peking, Boston och New York upp på försäljningslistorna, visar statistik från lastminute.com i Skandinavien.

De traditionella weekendresmålen som London, Paris och Barcelona är fortfarande väldigt populära, men för de som vill ligga i framkant så gäller mer långväga resmål även för kortare resperioder. Prisnivån på hotell, mat och shopping kan i många fall väga upp en lite dyrare flygbiljett så totalpriset för semestern behöver inte bli särskilt mycket dyrare för en långväga weekend.

New York har länge varit en weekendfavorit, men får konkurrens inte minst av österländska städer som man kanske gjort en mellanlandning på vid en långresa men nu vill uppleva mer av.

Sjunkande flygpriser, större resvana och förstås något extra att berätta om för familj och vänner är de främsta drivkrafterna för denna utveckling, enligt lastminute.com.

För skandinaverna är det klart populäraste långväga resmålet för kortare semestrar inte helt oväntat New York, men Kina med Peking i spetsen väntas bli ett populärt resmål de kommande åren, det har redan börjat synas i statistiken och kommer förmodligen att få ytterligare en boom, inte minst inför OS 2008.


Starkt ungt engagemang i utvecklingsfrågor - men deltagandet i organisationer minskar
Andelen unga som är aktiva medlemmar i organisationer som arbetar med internationella utvecklingsfrågor minskar snabbt. Och de aktiva medlemmarna blir allt äldre. Det visar en Sida-rapport.

Engagemanget bland unga är emellertid stort i internationella frågor, som kampen mot fattigdom och orättvisor. Sida rapporten visar också att hela 90 procent av de aktiva unga medlemmarna i åldrarna 20-30 år kan tänka sig förtroendeposter och är intresserade av ledarroller inom sina organisationer. Karin Olofsson, projektledare på Sica Civil Society Center, anser att det är mycket betydelsefullt att unga människor deltar aktivt inom organisationerna.

- De är oerhört viktiga i samhällsutvecklingen. Men de svenska biståndsorganisationerna tappar unga medlemmar och det är en oroande trend. Det kan på sikt försvaga både organisationerna och det svenska biståndet, säger hon.


Högskolestudier alltmer globala
Allt fler studenter i världen väljer att studera utomlands. För Sveriges del har andelen inresande studenter ökat stadigt de senaste åren. De flesta är från Tyskland, Finland eller Frankrike, men antalet asiatiska studenter har femdubblats de senaste åren. Det visar en ny rapport från Högskoleverket där det också framgår att det finns stora skillnader mellan olika utbildningar när det gäller utlandsstudier.

Högskoleverket har publicerat en rapport som samlar statistik om studentmobiliteten i Sverige och världen. Varje år åker omkring 27 000 svenska studenter utomlands för att studera; samtidigt tar svenska universitet och högskolor emot cirka 23 000 utländska studenter om året. Antalet utländska studenter som väljer att studera i grundläggande högskoleutbildning i Sverige har fördubblats sedan slutet av 1990-talet.

Storbritannien, USA och Spanien tar tillsammans emot 45 procent av alla svenska utresande studenter, men både Australien och Danmark är två länder som blir alltmer populära. En knapp fjärdedel av de inresande studenterna kommer från Tyskland, Finland och Frankrike, men intresset för att studera i Sverige har ökat från samtliga världsdelar de senaste tio åren. I synnerhet väljer alltfler studenter från Asien att studera i Sverige. Numera är var sjuttonde student vid svenska universitet och högskolor en inresande student. Av dem som tog ut en examen 2004/05 hade 13 procent studerat utomlands. Men skillnaden mellan olika examensgrupper är stor. Medan hälften av arkitekterna och en tredjedel av ekonomerna och juristerna hade studerat i ett annat land under sin studietid, var andelen bland lärare och sjuksköterskor under fem procent. Intresset för att studera utomlands hänger också samman med studenternas ålder; av dem som examinerades 2004/05 hade mer än var fjärde 26-åring utlandsstuderat, medan nästan ingen av dem över 34 år hade gjort det.


Ny KY-utbildning för dataspelsutvecklare
Hösten 2006 startade en ny kvalificerad yrkesutbildning (KY) i Botkyrka: 3D-animation och Level design. Utbildningen riktar sig till personer som vill arbeta med animering och utformning av datorspel. Utbildningsanordnare är utbildnings- och konsultföretaget Change Maker. Utbildningen kommer att vara förlagd till Grafiskt Centrum i Tumba som tidigare i år etablerade Botkyrkas första KY-utbildning, Industriell grafisk tryckprocess. Spelutbildningen är en påbyggnadskurs för personer som arbetar i branschen eller har gått någon grundläggande utbildning i speldesign. Den sträcker sig över tre terminer med en tredjedel av tiden förlagd till olika spelföretag. Målet är att utbilda datorspelsutvecklare på hög nivå. Just nu läser 25 elever den nya KY-utbildningen. Många folkhögskolestudenter går vidare till högskolan
Cirka 25 procent av dem som avslutade en lång folkhögskoleutbildning läsåret 2002/03 studerade på högskola i april 2006. Under hela treårsperioden efter folkhögskolan var det omkring 40 procent av både kvinnorna och männen som någon gång studerat på högskola.

Arbete var emellertid den vanligaste sysselsättningen tre år efter folkhögskolan. Hälften av kvinnorna och männen arbetade i april 2006.

Att många hade problem på arbetsmarknaden visar andelen arbetslösa kvinnor och män som var 10 respektive 8 procent. Motsvarande andel i befolkningen 16-64 år var cirka 4 procent bland kvinnor och 5 procent bland män i april 2006 enligt SCB:s arbetskraftsundersökning. Omkring 60 procent av både kvinnorna och männen var mycket nöjda med sin folkhögskoleutbildning. Ytterligare cirka 30 procent av båda könen var ganska nöjda.

De flesta ansåg att ett av de viktigaste skälen att studera på folkhögskola var av eget intresse eller för personlig utveckling. Ett tecken på att många verkligen utvecklades var att 90 procent av kvinnorna och männen ansåg att de, åtminstone till viss del, hade fått bättre självförtroende av att studera på folkhögskola. Nästan lika många menade att folkhögskoleutbildningen fått dem att i större utsträckning ta egna initiativ och gjort dem mer positiva till studier efter utbildningen.

Andra tecken på personlig utveckling var att nästan 80 procent av både kvinnorna och männen ansåg att utbildningen gjort dem mer intresserade av kulturella frågor och drygt 70 procent tyckte att de blivit mer engagerade i samhällsfrågor. De ansåg sig dessutom vara bättre förberedda för högskolestudier när det gällde att arbeta i grupp, arbeta självständigt och att ta ansvar för de egna studierna.


KTH utbildar framtidsföretagens ledare
Bara ett fåtal tillväxtföretag når målet att bli internationellt konkurrenskraftiga. Många fler har potential att lyckas, men företagsledningarna saknar ofta den kunskap och erfarenhet som krävs för att gå från entreprenörsfas till kraftig tillväxt. Nordic Growth Management Program på KTH Executive School ska ge chefer i tillväxtföretag rätt kunskaper för långsiktig tillväxt.

Nordic Growth Management Program har utvecklats för vd:ar och andra chefer i teknik- och forskningsbaserade tillväxtföretag som är i en kraftig tillväxtfas. Utbildningen är baserad på tidigare program, men har i år givits ett internationellt perspektiv genom ett samarbete med det danska företaget SIMI (Scandinavian International Management Institute). Målet är nya internationella storföretag i Norden.

Att etablera och driva ett tillväxtföretag kräver vissa kunskaper hos chefer. Att utveckla det till ett konkurrenskraftigt internationellt företag kräver oftast andra kunskaper, och många tillväxtföretag skulle lyckas bättre om ledningen tidigare kunde se de speciella möjligheter och risker som är förknippade med företagstillväxt. Det kan gälla rena kunskapsbrister om de ekonomiska villkoren för företagets utveckling eller hur den entreprenöriella kulturen påverkar ett tillväxtföretag.


Svenskarna allt mer välutbildade
Förra året tillfördes arbetskraften över 40 000 nya akademiker. Det är ett rekordhögt tal och en ökning med 5 procent sedan läsåret 2004/05, enligt nya siffror från Högskoleverket. Läsåret 2005/06 utfärdades fler examina än någonsin, sammanlagt drygt 59 000. Många som tog ut en examen hade dock redan minst en sådan sedan tidigare. Tillskottet av antalet nya akademiker var därför lägre än det totala antalet examina som utfärdades; omkring 43 600. Sett ur ett tioårsperspektiv har antalet examina ökat med ungefär 70 procent.

De grupper som ökade mest 2005/06 var psykologer, tandläkare, specialpedagoger, arbetsterapeuter och jurister. Däremot minskade antalet examinerade bland arkitekter, högskoleingenjörer och utbildade inom social omsorg.

Av alla som tog ut sin första examen förra läsåret var två tredjedelar kvinnor. Det är också vanligare bland kvinnor än män att ha dubbla examina, vilket beror på att många kvinnor går påbyggnadsutbildningarna till specialistsjuksköterskeutbildningen respektive speciallärare.

Utbildningarnas innehåll är avgörande för könsfördelningen i examensgrupperna - därmed är det också stora skillnader mellan lärosätena beroende på vilken utbildningsprofil de har. Lärarhögskolan i Stockholm och Karolinska institutet hör till dem med högst andel examinerade kvinnor. Vid KTH och Chalmers är däremot männen i majoritet. Flera av de konstnärliga skolorna i Stockholm har också en hög andel män bland de examinerade.


Högskolestudier ett självklart val för naturvetarelever
Elever som gått naturvetarprogrammet studerar vidare i högre utsträckning än elever från andra program, visar en analys som Högskoleverket och SCB gjort. Generellt sett är det en betydligt lägre andel av eleverna på de yrkesinriktade programmen som påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasiet, men det finns undantag. Elever som gått estetiska programmet eller teknikprogrammet har en förhållandevis hög övergång till högskolan.

Av eleverna från friskolorna gick 55 procent av dem som avslutade gymnasiet 2002/03 vidare till högskolan inom tre år. Att övergångsfrekvensen skiljer mellan privata och kommunala skolor beror dels på programutbud; flera friskolor ger bara studieinriktade program, medan många kommunala gymnasier ofta har en större bredd i utbildningarna. Dels har det att göra med den sociala strukturen i kommunen. Enligt analysen så har ungdomars sociala bakgrund en relativt stor inverkan på huruvida man går vidare till högskolestudier eller inte efter gymnasiet.


Högskolan i Skövde har flest nya studenter med arbetarebakgrund
Det lärosäte i Sverige med flest nya studenter ifrån arbetarbakgrund är Högskolan i Skövde, enligt en analys som Högskoleverket tagit fram tillsammans med Statistiska centralbyrån. Av de större lärosätena, med minst 1000 nybörjare, är andelen nybörjare med arbetarbakgrund högst vid högskolorna i Skövde och Kristianstad, 31respektive 30 procent och minst vid Kungliga Tekniska högskolan på 15 procent.

Bland ungdomar i åldern 25 år och yngre är det stora sociala skillnader när det gäller högskolestudier. 70 procent av barnen till högre tjänstemän har börjat på högskolan vid 25 års ålder, medan motsvarande siffra för barn till ej facklärda arbetare bara är 25 procent. Samtidigt har rekryteringen av studenter från arbetarhem till högskolan stagnerat.

Rekryteringen av nybörjarstudenter med arbetarbakgrund har legat kvar på samma nivå sedan läsåret 2002/03. Idag kommer omkring en fjärdedel av alla nybörjare under 35 år på högskolan från arbetarhem, vilket alltså är samma andel som för fyra år sedan. I ett längre perspektiv har dock andelen nybörjare på högskolan från arbetarhem ökat; läsåret 1993/94 hade bara 18 procent av nybörjarna arbetarbakgrund.

Den sociala rekryteringen varierar kraftigt mellan olika utbildningar. Av nybörjarna på läkarutbildningen har till exempel bara 8 procent arbetarbakgrund. Även på utbildningar till arkitekt, jurist, psykolog, tandläkare och konstnärliga utbildningar är snedrekryteringen stor med mellan 12 och 14 procent av nybörjarna från arbetarhem. Däremot har cirka 40 procent av nybörjarna arbetarbakgrund på utbildningarna till receptarie och i social omsorg.


83 000 studerande med barn får tilläggsbidrag
Under 2006 har drygt 83 000 studerande med barn fått tilläggsbidrag. Det innebär att var femte studerande med studiemedel eller rekryteringsbidrag även fått tilläggsbidrag. De med rekryteringsbidrag har nyttjat tilläggsbidraget i särskilt hög grad; i den gruppen har 64 procent haft tilläggsbidrag.



Tilläggsbidraget infördes den 1 januari 2006. Bidraget får de studerande som har studiemedel eller rekryteringsbidrag och som dessutom har vårdnaden om barn upp till18 år. För dem med ett barn är bidraget cirka 500 kronor per månad och för dem med två barn cirka 800 kronor.

Av de studerande som fått tilläggsbidrag är 83 procent kvinnor, vilket är en överrepresentation eftersom kvinnorna utgör två tredjedelar av dem med studiemedel eller rekryteringsbidrag. Både blan